Att hålla balansen i en kris

02.04.2020 kl. 06:23
Då vi för några veckor sedan kunde läsa om att man i Kina stänger ner hela städer och beordrar befolkningen att stanna hemma kändes det som ett mycket avlägset och utopistiskt agerande.

Jag minns att jag då tänkte att det där kan ske i Kina, men det skulle aldrig kunna hända här. Det här påvisar vilken enorm resa de senaste veckorna har varit för oss här i Finland. Mycket av det som utgjort vardagsrutiner är idag borta. Det självklara och trygga är lagt på is. Det otänkbara är nu vår vardag.

 

Riksdag och regering gör nu allt för att främja människors liv och hälsa. Det är prioritet nummer ett. Vi lyssnar noga på de främsta experterna i vårt land och utvärderar situationen utgående ifrån den verklighet vi har i Finland. Att kategoriskt jämföra sig med andra länder är inte alltid fruktbart. Både lagstiftning och system kan till ytan se lika ut, men i grunden vara uppbyggda på olika sätt. Allt fokuseras nu på att få vårt sjukvårdssystem att räcka till. Dels för coronapatienter, men också för att sköta allt det andra som dagligen händer runt omkring oss som hjärtattacker, trafikolyckor, förlossningar, cancerpatienter, dialyser, blindtarmsoperationer och mycket mer. Att fördela resurserna rätt är A och O i detta läge.

Det enkla rådet att ”stanna hemma” har ändå visat sig vara bra mycket svårare och ännu mer utmanande än man först kunde tro. Faktum är att det enkla rådet att rädda världen genom att ligga på sofflocket är bland det svåraste som vi i dagens samhälle stått inför. När familjernas hem samtidigt ska agera arbetsplats, skola, dagis, gym, lekplats, café, restaurang, stället för sociala kontakter – ja allt – ställs vi verkligen på prov. För andra igen kan det egna hemmet bli som ett fängelse, en tyst och övergiven borg dit ingen kommer. Det är i sin tur minst lika utmanande. För en del är nu vardagen stressigare än någonsin. För andra är den mer osäker än tidigare, då inkomsterna rasade i samma takt som viruset spred sig och för en tredje börjar ensamheten tära på måendet. Att rädda människoliv från sofflocket innebär långt ifrån det vi först kunde tro.

 

I kriser som denna är det viktigt att hålla balansen så gott det går. Du är inte ensam i det här. Om den nyuppkomna vardagsstressen känns som om att den kväver dig – prata med någon. Ett telefonsamtal till en vän, släkting, kollega eller samtalsjour kan hjälpa mycket mer än du tror. Det samma gäller om du känner att ensamheten gräver ett hål i dig. Ta kontakt till församlingen, röda korsets väntjänst eller kanske grannen. Det här gäller också om du kommit i ekonomiskt trångmål. Ta tjuren vid hornen och tala med din bank, med FPA eller TE-byråerna. Att be om hjälp är inte ett bevis på svaghet. Tvärtom. Att be om hjälp är en otrolig styrkeprestation. Sänk kraven på dig själv för en stund. Samhället är i ett undantagstillstånd och att vi nu känner oss överrumplade eller borttappade i en situation som denna är helt förståeligt. Hitta dina egna rutiner som skapar balans i din vardag. Ta hand om dig själv och kom ihåg att ett leende, en kort pratstund eller en hjälpande hand kan vara räddningen för någon annan. Vi måste vänja oss vid att leva mitt i krisen, inte bara försöka motarbeta det osynliga hotet. Tillsammans är vi starka och tillsammans kommer vi att ta oss igenom också den här krisen.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00