Coronan och beredskapslagen

29.03.2020 kl. 06:48
Arbetet i riksdagen har gått för högtryck denna vecka med sena plenum alla kvällar och plenum också på lördag. Detta är nödvändigt eftersom regeringen hela tiden följer med läget och besluter om nya åtgärder för att hindra spridningen av coronasmitta.

Nyland isoleras i alla fall tre veckor framåt genom att införa resebegränsningar till och från de andra landskapen. Också restauranger stängs med vissa undantag. Det här görs för att minska närkontakterna. Dessa och andra lagförslag samt förordningar som ska godkännas av riksdagen i snabb takt är ämnade att bromsa smittspridningen av viruset och på så sätt rädda människoliv och ekonomin. Det är klart att de beslutna åtgärderna är drastiska och har en negativ inverkan i människornas liv och ekonomin på kort sikt.

I dessa tider är riksdagens roll lika viktig som under normala förhållanden. Vi måste i alla lägen försvara vår demokrati, vår grundlag och vår rättsstat. Våra grundläggande rättigheter måste tryggas också då de delvis begränsas via beredskapslagen. Riksdagen är garanten för att så sker.

Nu gäller det för envar, inklusive journalister och politiker, att hålla huvudet kallt och fötterna stadigt på marken. Det är lätt för var och en av oss att ryckas med i den masspsykos som jag ser tecken på att utvecklas. En samhällsdiskussion och politik som baserar sig på vem som föreslår de tuffaste åtgärder kan inte vara de som styr i denna ytterst allvarliga tid. Tyvärr ser jag vissa tecken på detta bland medborgarna, i pressen och bland oss politiker.

Vi hanterar en problemhelhet utan facit. Regeringens förslag och riksdagens beslut baserar sig på tillgänglig vetenskap, sakkunnigutlåtanden och noggrann politisk avvägning. Därför har också besluten enligt mig varit väl avvägda och nödvändiga. Så fortsätter vi jobba tills läget normaliseras.

Den andra stora utmaningen som följer i den medicinska krisens spår är de ekonomiska effekterna. Likviditetssituationen blir avgörande för många företag och vi måste på alla sätt se till att företagen får hjälp för att överleva. Det är ytterst positivt att riksdagen valde att tillämpa sin budgetmakt i samband med behandlingen av regeringens tilläggsbudget. Finansutskottet höjde summan så att den uppgår till ca en miljard euro. Utskottet höjde bland annat de direkta företagsstöden. Sådant här sker inte varje dag och visar vilken budgetmakt riksdagen har.

I det här läget är det inte skede att fundera på stimulansåtgärder utan att säkerställa att den kortsiktiga likviditetskrisen inte går överstyr. Nu gäller det att ta oss förbi den värsta krisen. Också här skall vi hålla huvudet kallt och fötterna stadigt på marken. Först efter att det värsta är över vet vi hur vi riktigt ligger till.

Men det undantagstillstånd vi befinner oss i just nu går om en dag och då övergår vardagen till det nya normala. Våra nationella ekonomiska utmaningar kommer att vara de samma men större till sin omfattning jämfört med innan coronaviruspandemin. Dessutom har vi helt nya, okända, ekonomiska utmaningar som krisen skapat. Det är skäl att regeringen redan i det här skedet påbörjar planeringen av hur vi får ekonomin i skick och sysselsättningen höjd. De ekonomiska ärren kommer att behöva tid för att läka. Vi kommer alla att känna av detta i våra vardagsliv.

Efter regn kommer dock alltid sol. Vi har en regering som reagerar och agerar, det ska vi vara tacksamma över. Om vi erkänner realiteterna, ser möjligheterna, tar hand om varandra och kämpar vidare tillsammans så kommer vi att se solen före vi anar det.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00