Coronan och beredskapslagen

29.03.2020 kl. 06:48
Arbetet i riksdagen har gått för högtryck denna vecka med sena plenum alla kvällar och plenum också på lördag. Detta är nödvändigt eftersom regeringen hela tiden följer med läget och besluter om nya åtgärder för att hindra spridningen av coronasmitta.

Nyland isoleras i alla fall tre veckor framåt genom att införa resebegränsningar till och från de andra landskapen. Också restauranger stängs med vissa undantag. Det här görs för att minska närkontakterna. Dessa och andra lagförslag samt förordningar som ska godkännas av riksdagen i snabb takt är ämnade att bromsa smittspridningen av viruset och på så sätt rädda människoliv och ekonomin. Det är klart att de beslutna åtgärderna är drastiska och har en negativ inverkan i människornas liv och ekonomin på kort sikt.

I dessa tider är riksdagens roll lika viktig som under normala förhållanden. Vi måste i alla lägen försvara vår demokrati, vår grundlag och vår rättsstat. Våra grundläggande rättigheter måste tryggas också då de delvis begränsas via beredskapslagen. Riksdagen är garanten för att så sker.

Nu gäller det för envar, inklusive journalister och politiker, att hålla huvudet kallt och fötterna stadigt på marken. Det är lätt för var och en av oss att ryckas med i den masspsykos som jag ser tecken på att utvecklas. En samhällsdiskussion och politik som baserar sig på vem som föreslår de tuffaste åtgärder kan inte vara de som styr i denna ytterst allvarliga tid. Tyvärr ser jag vissa tecken på detta bland medborgarna, i pressen och bland oss politiker.

Vi hanterar en problemhelhet utan facit. Regeringens förslag och riksdagens beslut baserar sig på tillgänglig vetenskap, sakkunnigutlåtanden och noggrann politisk avvägning. Därför har också besluten enligt mig varit väl avvägda och nödvändiga. Så fortsätter vi jobba tills läget normaliseras.

Den andra stora utmaningen som följer i den medicinska krisens spår är de ekonomiska effekterna. Likviditetssituationen blir avgörande för många företag och vi måste på alla sätt se till att företagen får hjälp för att överleva. Det är ytterst positivt att riksdagen valde att tillämpa sin budgetmakt i samband med behandlingen av regeringens tilläggsbudget. Finansutskottet höjde summan så att den uppgår till ca en miljard euro. Utskottet höjde bland annat de direkta företagsstöden. Sådant här sker inte varje dag och visar vilken budgetmakt riksdagen har.

I det här läget är det inte skede att fundera på stimulansåtgärder utan att säkerställa att den kortsiktiga likviditetskrisen inte går överstyr. Nu gäller det att ta oss förbi den värsta krisen. Också här skall vi hålla huvudet kallt och fötterna stadigt på marken. Först efter att det värsta är över vet vi hur vi riktigt ligger till.

Men det undantagstillstånd vi befinner oss i just nu går om en dag och då övergår vardagen till det nya normala. Våra nationella ekonomiska utmaningar kommer att vara de samma men större till sin omfattning jämfört med innan coronaviruspandemin. Dessutom har vi helt nya, okända, ekonomiska utmaningar som krisen skapat. Det är skäl att regeringen redan i det här skedet påbörjar planeringen av hur vi får ekonomin i skick och sysselsättningen höjd. De ekonomiska ärren kommer att behöva tid för att läka. Vi kommer alla att känna av detta i våra vardagsliv.

Efter regn kommer dock alltid sol. Vi har en regering som reagerar och agerar, det ska vi vara tacksamma över. Om vi erkänner realiteterna, ser möjligheterna, tar hand om varandra och kämpar vidare tillsammans så kommer vi att se solen före vi anar det.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45