Självförsörjningen - vår trygghet

28.03.2020 kl. 06:20
Vi lever i minst sagt omtumlande tider. Dagligen tvingas regering och riksdag fatta stora beslut snabbt, vilket berör alla finländares vardag på ett märkbart sätt. Se knappt två veckor tillbaka i tiden – tänk vilka enorma beslut som fattats under den här korta tiden. Listan på beslut är mycket lång.

Alla dessa beslut görs för att stävja Coronavirusets framfart hos oss och för att trygga ett fungerade sjukvårdssystem, som ska klara av att ta hand om oss finländare oberoende av åkomma. Toppen på antalet coronasjuka samtidigt kommer att ske senare, exakt när vet vi inte nu med säkerhet.

Det handlar om en pandemi, en osynlig fara. I ”normala” förhållanden då kristider diskuteras talas det oftast om tillgång på el, rent vatten, bränsle, datakommunikationer och mat – våra grundläggande behov och viktiga för vår självförsörjning.

Just nu har vi all orsak att vara tacksamma för vår självförsörjningsgrad. Vi kan blicka tillbaka på vårt lands historia. Under krigsåren var livsmedelssituationen ytterst ansträngd och då infördes strikta ransoneringssystem. Trots krig och tuffa tider fanns det tillräckligt med mat för att ingen skulle svälta ihjäl.

Idag finns ingen större oro på tillgången på mat, det försäkrar bland annat handeln och Finlands försörjningsberedskapscentral. Handeln fungerar som normalt men en del tillfälliga störningar får vi leva med. Man behöver inte hamstra. Däremot är en av de viktigare rekommendationerna att man har ett reservförråd som räcker i tre dagar hemma.

Det är ingen självklarhet att vi idag har en starkare självförsörjningsgrad. Det här är något som Finland målmedvetet byggt upp för att tillgodose behoven åt invånarna också i kristider.

I Finland ligger självförsörjningen på livsmedel över 70 procent, vilket är högt i jämförelse med många andra länder som är mer importberoende. Det är ändå viktigt att försäkra sig om att alla länkar i matkedjan fungerar, det vill säga, att maten finner sin väg till bordet.

En annan viktig akut fråga är tillgången på säsongarbetare och övrig nödvändig arbetskraftsinvandring till landsbygden. Här måste vi snabbt finna en lösning för att kunna garantera att bland annat gurkor och tomater plockas och senare äts. Problemet har identifierats av regeringen som nu söker lösningar på detta, allt för att trygga självförsörjningen.

Nu om någonsin behövs bonden i Österbotten. Det jobbar vi i SFP målmedvetet med och för. På EU-nivå förespråkar partiet aktivt att det ska vara möjligt att bedriva jordbruk inom hela EU och att det finländska jordbruket är livskraftigt, må det sen handla om växthusodling, djurhushållning eller spannmålsodling.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00