Självförsörjningen - vår trygghet

28.03.2020 kl. 06:20
Vi lever i minst sagt omtumlande tider. Dagligen tvingas regering och riksdag fatta stora beslut snabbt, vilket berör alla finländares vardag på ett märkbart sätt. Se knappt två veckor tillbaka i tiden – tänk vilka enorma beslut som fattats under den här korta tiden. Listan på beslut är mycket lång.

Alla dessa beslut görs för att stävja Coronavirusets framfart hos oss och för att trygga ett fungerade sjukvårdssystem, som ska klara av att ta hand om oss finländare oberoende av åkomma. Toppen på antalet coronasjuka samtidigt kommer att ske senare, exakt när vet vi inte nu med säkerhet.

Det handlar om en pandemi, en osynlig fara. I ”normala” förhållanden då kristider diskuteras talas det oftast om tillgång på el, rent vatten, bränsle, datakommunikationer och mat – våra grundläggande behov och viktiga för vår självförsörjning.

Just nu har vi all orsak att vara tacksamma för vår självförsörjningsgrad. Vi kan blicka tillbaka på vårt lands historia. Under krigsåren var livsmedelssituationen ytterst ansträngd och då infördes strikta ransoneringssystem. Trots krig och tuffa tider fanns det tillräckligt med mat för att ingen skulle svälta ihjäl.

Idag finns ingen större oro på tillgången på mat, det försäkrar bland annat handeln och Finlands försörjningsberedskapscentral. Handeln fungerar som normalt men en del tillfälliga störningar får vi leva med. Man behöver inte hamstra. Däremot är en av de viktigare rekommendationerna att man har ett reservförråd som räcker i tre dagar hemma.

Det är ingen självklarhet att vi idag har en starkare självförsörjningsgrad. Det här är något som Finland målmedvetet byggt upp för att tillgodose behoven åt invånarna också i kristider.

I Finland ligger självförsörjningen på livsmedel över 70 procent, vilket är högt i jämförelse med många andra länder som är mer importberoende. Det är ändå viktigt att försäkra sig om att alla länkar i matkedjan fungerar, det vill säga, att maten finner sin väg till bordet.

En annan viktig akut fråga är tillgången på säsongarbetare och övrig nödvändig arbetskraftsinvandring till landsbygden. Här måste vi snabbt finna en lösning för att kunna garantera att bland annat gurkor och tomater plockas och senare äts. Problemet har identifierats av regeringen som nu söker lösningar på detta, allt för att trygga självförsörjningen.

Nu om någonsin behövs bonden i Österbotten. Det jobbar vi i SFP målmedvetet med och för. På EU-nivå förespråkar partiet aktivt att det ska vara möjligt att bedriva jordbruk inom hela EU och att det finländska jordbruket är livskraftigt, må det sen handla om växthusodling, djurhushållning eller spannmålsodling.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00