Självförsörjningen - vår trygghet

28.03.2020 kl. 06:20
Vi lever i minst sagt omtumlande tider. Dagligen tvingas regering och riksdag fatta stora beslut snabbt, vilket berör alla finländares vardag på ett märkbart sätt. Se knappt två veckor tillbaka i tiden – tänk vilka enorma beslut som fattats under den här korta tiden. Listan på beslut är mycket lång.

Alla dessa beslut görs för att stävja Coronavirusets framfart hos oss och för att trygga ett fungerade sjukvårdssystem, som ska klara av att ta hand om oss finländare oberoende av åkomma. Toppen på antalet coronasjuka samtidigt kommer att ske senare, exakt när vet vi inte nu med säkerhet.

Det handlar om en pandemi, en osynlig fara. I ”normala” förhållanden då kristider diskuteras talas det oftast om tillgång på el, rent vatten, bränsle, datakommunikationer och mat – våra grundläggande behov och viktiga för vår självförsörjning.

Just nu har vi all orsak att vara tacksamma för vår självförsörjningsgrad. Vi kan blicka tillbaka på vårt lands historia. Under krigsåren var livsmedelssituationen ytterst ansträngd och då infördes strikta ransoneringssystem. Trots krig och tuffa tider fanns det tillräckligt med mat för att ingen skulle svälta ihjäl.

Idag finns ingen större oro på tillgången på mat, det försäkrar bland annat handeln och Finlands försörjningsberedskapscentral. Handeln fungerar som normalt men en del tillfälliga störningar får vi leva med. Man behöver inte hamstra. Däremot är en av de viktigare rekommendationerna att man har ett reservförråd som räcker i tre dagar hemma.

Det är ingen självklarhet att vi idag har en starkare självförsörjningsgrad. Det här är något som Finland målmedvetet byggt upp för att tillgodose behoven åt invånarna också i kristider.

I Finland ligger självförsörjningen på livsmedel över 70 procent, vilket är högt i jämförelse med många andra länder som är mer importberoende. Det är ändå viktigt att försäkra sig om att alla länkar i matkedjan fungerar, det vill säga, att maten finner sin väg till bordet.

En annan viktig akut fråga är tillgången på säsongarbetare och övrig nödvändig arbetskraftsinvandring till landsbygden. Här måste vi snabbt finna en lösning för att kunna garantera att bland annat gurkor och tomater plockas och senare äts. Problemet har identifierats av regeringen som nu söker lösningar på detta, allt för att trygga självförsörjningen.

Nu om någonsin behövs bonden i Österbotten. Det jobbar vi i SFP målmedvetet med och för. På EU-nivå förespråkar partiet aktivt att det ska vara möjligt att bedriva jordbruk inom hela EU och att det finländska jordbruket är livskraftigt, må det sen handla om växthusodling, djurhushållning eller spannmålsodling.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00