Tillsammans genom krisen

22.03.2020 kl. 07:04
Vårt land befinner sig för första gången under fredstid i undantagstillstånd.

Riksdag och regering har enhälligt gått in för hårda åtgärder för att skydda i synnerhet våra äldre och övriga som tillhör riskgrupper. Vi känner alla en oro för människor i vår närhet och vi har alla ett ansvar att skydda även för oss främmande människor genom att följa myndigheternas direktiv i bekämpningen av denna osynliga fiende - coronaviruset. Att riksgränser stängs, skolor stängs, folk sätts i karantän, besök vid serviceboenden förbjuds, möjligheten att mötas kraftigt begränsas etcetera är naturligtvis något vi vill frångå så fort läget tillåter. Just nu är åtgärderna dock helt nödvändiga för att undvika en överbelastning av vårdsystemet. Människors handlingsfrihet begränsas helt enkelt för att med alla medel försöka trygga den allra starkaste och mest heliga grundläggande rättigheten: rätten till liv.

 

Det har varit fint att se hur vårt land än en gång visat att man i svåra situationer har vilja och kapacitet att förena sina krafter. Det är nämligen endast tillsammans som vi kommer att kunna ta oss genom denna prövning. Och endast tillsammans kommer vi efter den mest akuta krisen att kunna återgå till vardagen och bygga upp landet ekonomiskt och socialt hållbart. Även om det allra viktigaste just nu naturligtvis är människors hälsa och säkerhet så är det helt klart att läget vi befinner oss i har dramatiska ekonomiska konsekvenser. Därför har regeringen redan under veckan som gått lanserat ett enormt stödpaket om totalt 15 miljarder euro. Vi bör göra precis allt som står i vår makt för att rädda så många företag och arbetsplatser som bara är möjligt. Även arbetsmarknadsparterna har arbetat föredömligt. Vi kommer också med stor sannolikhet att se många tilläggsbudgetar den närmaste tiden och det är helt klart att även kommunerna är i stort behov av stöd.

 

Personligen hoppas jag att denna kris bland mycket annat leder till en ökad förståelse för såväl den regionala ekonomins som försörjningsberedskapens betydelse. Tack och lov är Finland t.ex. självförsörjande på livsmedel till 80 procent och har stora lager av mat för krissituationer. Däremot ser man nu en tydlig oro i Sverige som importerar hälften av den mat de äter. Vasa hamn är även en av få hamnar i landet som nu tillåts hålla öppet för livsviktig varuimport och -export. Dessa logistikflöden bidrar till att stärka vår position på sikt.

 

Sist men inte minst vill jag ödmjukt buga för all vårdpersonal, säkerhetspersonal, personal i butiker och apotek, städare, livsmedelsproducenter och alla andra som nu bokstavligen vid fronten kämpar mot detta besvärliga virus. Även inom bildningssektorn och de allra flesta privata branscher har det rådande läget inneburit stora omställningar för den enskilda människan. Det har varit fint att se vilken laganda, flexibilitet och innovativitet även detta lett till. Sist och slutligen mäts ett samhälles civilisationsgrad av sättet på vilket man tar hand om dem som är i störst behov av skydd och stöd. Därför lever vi nu tillfälligt med många restriktioner men tillsammans kommer vi att ta oss genom denna kris.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00