Tillsammans genom krisen

22.03.2020 kl. 07:04
Vårt land befinner sig för första gången under fredstid i undantagstillstånd.

Riksdag och regering har enhälligt gått in för hårda åtgärder för att skydda i synnerhet våra äldre och övriga som tillhör riskgrupper. Vi känner alla en oro för människor i vår närhet och vi har alla ett ansvar att skydda även för oss främmande människor genom att följa myndigheternas direktiv i bekämpningen av denna osynliga fiende - coronaviruset. Att riksgränser stängs, skolor stängs, folk sätts i karantän, besök vid serviceboenden förbjuds, möjligheten att mötas kraftigt begränsas etcetera är naturligtvis något vi vill frångå så fort läget tillåter. Just nu är åtgärderna dock helt nödvändiga för att undvika en överbelastning av vårdsystemet. Människors handlingsfrihet begränsas helt enkelt för att med alla medel försöka trygga den allra starkaste och mest heliga grundläggande rättigheten: rätten till liv.

 

Det har varit fint att se hur vårt land än en gång visat att man i svåra situationer har vilja och kapacitet att förena sina krafter. Det är nämligen endast tillsammans som vi kommer att kunna ta oss genom denna prövning. Och endast tillsammans kommer vi efter den mest akuta krisen att kunna återgå till vardagen och bygga upp landet ekonomiskt och socialt hållbart. Även om det allra viktigaste just nu naturligtvis är människors hälsa och säkerhet så är det helt klart att läget vi befinner oss i har dramatiska ekonomiska konsekvenser. Därför har regeringen redan under veckan som gått lanserat ett enormt stödpaket om totalt 15 miljarder euro. Vi bör göra precis allt som står i vår makt för att rädda så många företag och arbetsplatser som bara är möjligt. Även arbetsmarknadsparterna har arbetat föredömligt. Vi kommer också med stor sannolikhet att se många tilläggsbudgetar den närmaste tiden och det är helt klart att även kommunerna är i stort behov av stöd.

 

Personligen hoppas jag att denna kris bland mycket annat leder till en ökad förståelse för såväl den regionala ekonomins som försörjningsberedskapens betydelse. Tack och lov är Finland t.ex. självförsörjande på livsmedel till 80 procent och har stora lager av mat för krissituationer. Däremot ser man nu en tydlig oro i Sverige som importerar hälften av den mat de äter. Vasa hamn är även en av få hamnar i landet som nu tillåts hålla öppet för livsviktig varuimport och -export. Dessa logistikflöden bidrar till att stärka vår position på sikt.

 

Sist men inte minst vill jag ödmjukt buga för all vårdpersonal, säkerhetspersonal, personal i butiker och apotek, städare, livsmedelsproducenter och alla andra som nu bokstavligen vid fronten kämpar mot detta besvärliga virus. Även inom bildningssektorn och de allra flesta privata branscher har det rådande läget inneburit stora omställningar för den enskilda människan. Det har varit fint att se vilken laganda, flexibilitet och innovativitet även detta lett till. Sist och slutligen mäts ett samhälles civilisationsgrad av sättet på vilket man tar hand om dem som är i störst behov av skydd och stöd. Därför lever vi nu tillfälligt med många restriktioner men tillsammans kommer vi att ta oss genom denna kris.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00