Tillsammans genom krisen

22.03.2020 kl. 07:04
Vårt land befinner sig för första gången under fredstid i undantagstillstånd.

Riksdag och regering har enhälligt gått in för hårda åtgärder för att skydda i synnerhet våra äldre och övriga som tillhör riskgrupper. Vi känner alla en oro för människor i vår närhet och vi har alla ett ansvar att skydda även för oss främmande människor genom att följa myndigheternas direktiv i bekämpningen av denna osynliga fiende - coronaviruset. Att riksgränser stängs, skolor stängs, folk sätts i karantän, besök vid serviceboenden förbjuds, möjligheten att mötas kraftigt begränsas etcetera är naturligtvis något vi vill frångå så fort läget tillåter. Just nu är åtgärderna dock helt nödvändiga för att undvika en överbelastning av vårdsystemet. Människors handlingsfrihet begränsas helt enkelt för att med alla medel försöka trygga den allra starkaste och mest heliga grundläggande rättigheten: rätten till liv.

 

Det har varit fint att se hur vårt land än en gång visat att man i svåra situationer har vilja och kapacitet att förena sina krafter. Det är nämligen endast tillsammans som vi kommer att kunna ta oss genom denna prövning. Och endast tillsammans kommer vi efter den mest akuta krisen att kunna återgå till vardagen och bygga upp landet ekonomiskt och socialt hållbart. Även om det allra viktigaste just nu naturligtvis är människors hälsa och säkerhet så är det helt klart att läget vi befinner oss i har dramatiska ekonomiska konsekvenser. Därför har regeringen redan under veckan som gått lanserat ett enormt stödpaket om totalt 15 miljarder euro. Vi bör göra precis allt som står i vår makt för att rädda så många företag och arbetsplatser som bara är möjligt. Även arbetsmarknadsparterna har arbetat föredömligt. Vi kommer också med stor sannolikhet att se många tilläggsbudgetar den närmaste tiden och det är helt klart att även kommunerna är i stort behov av stöd.

 

Personligen hoppas jag att denna kris bland mycket annat leder till en ökad förståelse för såväl den regionala ekonomins som försörjningsberedskapens betydelse. Tack och lov är Finland t.ex. självförsörjande på livsmedel till 80 procent och har stora lager av mat för krissituationer. Däremot ser man nu en tydlig oro i Sverige som importerar hälften av den mat de äter. Vasa hamn är även en av få hamnar i landet som nu tillåts hålla öppet för livsviktig varuimport och -export. Dessa logistikflöden bidrar till att stärka vår position på sikt.

 

Sist men inte minst vill jag ödmjukt buga för all vårdpersonal, säkerhetspersonal, personal i butiker och apotek, städare, livsmedelsproducenter och alla andra som nu bokstavligen vid fronten kämpar mot detta besvärliga virus. Även inom bildningssektorn och de allra flesta privata branscher har det rådande läget inneburit stora omställningar för den enskilda människan. Det har varit fint att se vilken laganda, flexibilitet och innovativitet även detta lett till. Sist och slutligen mäts ett samhälles civilisationsgrad av sättet på vilket man tar hand om dem som är i störst behov av skydd och stöd. Därför lever vi nu tillfälligt med många restriktioner men tillsammans kommer vi att ta oss genom denna kris.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35