Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

17.03.2020 kl. 18:00
Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen

(talat ord gäller)

 

Ärade talman,

Regeringen har i går fattat beslut om kraftiga åtgärder - om exceptionella åtgärder - för att bekämpa coronaviruset i Finland. Det är första gången i fredstid som beredskapslagen föreslås träda i kraft.

Det handlar om 19 punkter. 19 åtgärder för att skydda befolkningen, våra medmänniskor, och trygga samhällets och näringslivets funktion. 

Eftersom vi nu i Finland befinner oss i undantagsförhållanden, kommer vi att ta i bruk en del verktyg som delvis begränsar det vardagsliv vi är vana vid.

Svenska riksdagsgruppen vill understryka att vi gör det här för att skydda våra äldre och andra som tillhör riskgrupperna. Vi gör det som är nödvändigt för att skydda våra medmänniskor på bästa möjliga sätt.

 

Arvoisa puhemies.

Valmiuslain käyttöönotto ja esimerkiksi koulujen sulkeminen ovat dramaattisia ja vaikeita päätöksiä. Ne vaativat tarkkaa harkintaa ja perusteltuja rajauksia. Joka ikinen päätös joka rajaa eduskunnan päätösvaltaa tai ihmisten oikeuksia vaatii äärimmäisen painavia perusteluja. Ja on syytä muistaa, että valmiuslain käyttöönotto ei tarkoita rajattomia valtuuksia. Joka ikinen toimi, joka ikinen askel, tulee voida perustella.

Ärade talman,

Att stänga skolor handlar naturligtvis inte bara om eleverna, utan berör familjerna, närmiljön och arbetsplatserna. Det behövs många exceptionella åtgärder, men också sund flexibilitet för att få vardagen att löpa. Vi kommer också att ställas inför besvärliga sociala problem, särskilt om detta undantagstillstånd fortsätter länge.

Nu när skolbeslutet träder i kraft måste vi komma ihåg att elevernas hemförhållanden varierar mycket. De elever som behöver mest stöd i skolan, kanske får det minst hemma.

Situationen är allvarlig, men vi klarar det, tillsammans. Vi har flera gånger under vår självständighet tagit oss ur svåra situationer och det kommer vi att göra också nu. Nu behöver vi se varandra, ta hand om varandra, hjälpa varandra - visst, fysisk distans - men psykisk närhet.

 

Fyysistä etäisyyttä mutta henkistä läheisyyttä.

 

Arvoisa puhemies,

Yrityksillä on nyt hyvin tukalat oltavat. Viimeisen viikon aikana on käynyt selväksi, että jokaisella yrityksellä on sen toimialasta, kokoluokasta tai alueesta riippumatta haastavat ajat edessään.

Nyt meidän kaikkien on pohdittava yhdessä, miten estetään mahdollinen konkurssiaalto ja siitä seuraava työttömyys? Miten voimme auttaa yrityksiä, yhteiskuntamme vetojuhtia, jotta he vuorollaan pystyvät pitämään kiinni työntekijöistään? Tähän kysymykseen meillä on oltava vastaus.

Hallituksen lupaama ensivaiheen viiden miljardin euron tukipaketti on osoitus siitä, että emme jätä yrityksiä yksin tässä tilanteessa.

Tuemme taloutemme kulmakiviä ennennäkemättömällä tukipaketilla ja olemme valmiita myös lisätoimiin. 

Jokainen yritys on merkityksellinen tässä maassa, ja nyt ei pidä antaa sen kovan työn valua hukkaan, jonka jokainen yritys on tehnyt liiketoimintansa kehittämiseksi.

 

Nyt hallituksen ja opposition, työmarkkinaosapuolten ja koko Suomen on puhallettava yhteen hiileen tilanteen tasapainottamiseksi. Kyse on poikkeuksellisesta tilanteesta ja tarvitsemme yhteistä tahtotilaa.

Då det råder exceptionella förhållanden är det extra viktigt att informationsflödet mellan myndigheter och medborgare fungerar klanderfritt, och att det sker på båda inhemska språken.

Trots undantagsförhållandena ska vi ändå försöka undvika att överreagera. Det handlar om många drastiska åtgärder, men vi klarar det tillsammans. Vi skall också fundera på tiden efter dessa begränsningar. Hur skall världen se ut om en månad för att de inte skall behöva förlängas? Den diskussionen måste föras här och nu.

Ärade talman.

Vårt samhälle fungerar idag och gör det också i morgon. Vi finländare har ett starkt förtroende för varandra och för våra myndigheter. VI har en förmåga att jobba tillsammans.

Det att vi nu står här och diskuterar en så här allvarlig fråga – att vi kan komma överens över partigränser, över regerings- och oppositionsgränser - det är ett tecken på det.

Arvoisa puhemies - pelkästään se tosiasia, että me tässä salissa pystymme yhdessä keskustelemaan ratkaisuja hakien, yhteinen tavoite mielessä, että pystymme pääsemään sopuun näin isosta asiasta, se on todistus yhteiskuntamme, maailman onnellisimman maan, toimintakyvystä.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00