Drastiska åtgärder, men vi klarar det tillsammans

17.03.2020 kl. 17:59
Det handlar om många drastiska åtgärder, men vi klarar det tillsammans. Det konstaterade gruppordförande Anders Adlercreutz i svenska riksdagsgruppens anförande i riksdagens debatt om att ta beredskapslagen i bruk för att bekämpa coronaviruset i Finland.

– Vårt samhälle fungerar idag och gör det också i morgon. Det att vi nu står här och diskuterar en så allvarlig fråga – och att vi kan komma överens – är ett tecken på det. Trots undantagsförhållandena ska vi ändå försöka undvika att överreagera. Alla åtgärder skall överväga noga, för insatserna är höga. Vi gör detta för att skydda våra äldre och andra som tillhör riskgrupperna, säger Adlercreutz.

Han säger att stänga skolor handlar om ett mycket svårt beslut.

– Det förutsätter mycket grundliga överväganden. Också besluten som begränsar människors frihet kräver tunga motiveringar. Här är det skäl att notera att beslutet att ta i bruk beredskapslagen inte betyder mandat för obegränsade åtgärder, utan varje åtgärd – varje steg som tas – ska kunna motiveras skilt.
Adlercreutz ser allvarligt på konkursvågen som hotar ekonomin och den arbetslöshet som följer av den.

– Vi måste tillsammans fundera på hur vi kan hjälpa företagen, som fungerar som lokomotiv i samhället. Vi måste ta fram åtgärder som hjälper företagen att hålla fast vid sina anställda. Många är i en akut likvidietskris. Det stödpaket på fem miljarder som regeringen gett löfte om visar att vi inte lämnar företagen ensamma i detta läge, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00