De nordiska gränshindren ska bort

13.03.2020 kl. 10:46
Riksdagen diskuterade under torsdagen nordiska gränshinder.

Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, konstaterade i sitt inledningsanförande att de nordiska länderna redan mycket länge, alltsedan början av 1950-talet arbetat för att underlätta praktiskt samarbete och samröre mellan invånarna. I snart sjuttio år, har det för nordiska medborgare varit möjligt att röra sig mellan länderna utan pass. De nordiska länderna har varit föregångare.


”Nu står vi inför nya utmaningar och fortfarande finns det flera saker som vi kunde göra bättre. De gränshinder vi har i dag är inte längre konkreta hinder vid gränserna, utan en lång rad omständigheter som försvårar vardagen för medborgarna och företagen,” säger minister Blomqvist.

Faktorer som hindrar ett mera fördjupat samarbete gäller t.ex. skillnader i byggnadsbestämmelser, erkännandet av yrkesbehörighet, begränsningar i utbudet av TV-tjänster eller möjligheten att nyttja digitala tjänster.

Flera tjänster kräver numera en digital identifiering och att då sköta detta i ett annat land än det man bor i, eller har ett bankkonto i, kan vara omöjligt. För att möjliggöra digital identifiering över gränserna bör vi få till stånd ibruktagandet av ett nordiskt elektroniskt ID.

Regeringen ska enligt sitt program underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna och verka aktivt för att avveckla och förebygga gränshinder.

”De nordiska länderna har målet högre ställt än EU. Befolkningsregistren i och förtroendet mellan de nordiska länderna är på en så hög nivå att det bör vara möjligt att underlätta vardagen med ett mera smidigt system för digitalt utbyte. Därför har jag, som en viktig del av Finlands ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet nästa år,  beslutat om att kanalisera medel till ett projekt gällande detta”, säger minister Blomqvist.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00