De nordiska gränshindren ska bort

13.03.2020 kl. 10:46
Riksdagen diskuterade under torsdagen nordiska gränshinder.

Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, konstaterade i sitt inledningsanförande att de nordiska länderna redan mycket länge, alltsedan början av 1950-talet arbetat för att underlätta praktiskt samarbete och samröre mellan invånarna. I snart sjuttio år, har det för nordiska medborgare varit möjligt att röra sig mellan länderna utan pass. De nordiska länderna har varit föregångare.


”Nu står vi inför nya utmaningar och fortfarande finns det flera saker som vi kunde göra bättre. De gränshinder vi har i dag är inte längre konkreta hinder vid gränserna, utan en lång rad omständigheter som försvårar vardagen för medborgarna och företagen,” säger minister Blomqvist.

Faktorer som hindrar ett mera fördjupat samarbete gäller t.ex. skillnader i byggnadsbestämmelser, erkännandet av yrkesbehörighet, begränsningar i utbudet av TV-tjänster eller möjligheten att nyttja digitala tjänster.

Flera tjänster kräver numera en digital identifiering och att då sköta detta i ett annat land än det man bor i, eller har ett bankkonto i, kan vara omöjligt. För att möjliggöra digital identifiering över gränserna bör vi få till stånd ibruktagandet av ett nordiskt elektroniskt ID.

Regeringen ska enligt sitt program underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna och verka aktivt för att avveckla och förebygga gränshinder.

”De nordiska länderna har målet högre ställt än EU. Befolkningsregistren i och förtroendet mellan de nordiska länderna är på en så hög nivå att det bör vara möjligt att underlätta vardagen med ett mera smidigt system för digitalt utbyte. Därför har jag, som en viktig del av Finlands ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet nästa år,  beslutat om att kanalisera medel till ett projekt gällande detta”, säger minister Blomqvist.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00