Vi klarar oss inte utan kontanter

06.03.2020 kl. 14:21
Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål om tillgången till kontanttjänster för vanliga konsumenter och företag.

- För de flesta är de nya betalningssätten med kort och mobilbetalningar smidiga och säkra att använda, men vi får inte glömma att det finns personer som på grund av åldern, ekonomin eller fysiska funktionsförmågan inte behärskar de nya betalningssätten eller har tillgång till internetuppkopplade apparater. Även många småföretagare har problem när bankerna har minskat på antalet betjäningsställen som tar emot kontanter. Samhället borde säkerställa en viss lägsta nivå på tillgången till kontanttjänster för konsumenter och företag, säger Norrback.

Flera länder för diskussion om bankernas skyldigheter mot kunderna när det gäller att erbjuda kontanttjänster. Från årets början har till exempel Sverige gett bankerna en lagstadgad skyldighet att i betryggande utsträckning erbjuda kontanttjänster i hela landet.

- Finland borde också förtydliga bankernas skyldigheter mot kunder och företag när det gäller att tillhandahålla kontanttjänster. Användningen av kontanter har sina fördelar, inte minst vid olika typer av krissituationer som till exempel längre avbrott i eldistributionen eller havererade datasystem. Om det uppstår störningar i våra betalningssystem är kontanter i praktiken det enda fungerande betalningssättet.

I sitt spörsmål vill Norrback veta vad regeringen ämnar göra för att trygga tillgången till kontanttjänster för vanliga konsumenter och företag runtom i landet och vilken roll kontanter har i regeringens krisberedskap då det gäller störningar i betalningssystemen

Anders Norrback

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00