Raseborgs sjukhus behövs för hela regionens skull

04.03.2020 kl. 17:12
Samjourens framtid i Raseborgs sjukhus är osäker. Frågan kommer att avgöras av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) styrelse under våren

Utan samjour skulle operationer som kräver anestesi inte längre utföras vid Raseborgs sjukhus. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz anser att sjukhuset måste få hålla sin samjour.


– En nedläggning av samjouren vid Raseborgs sjukhus skulle slå hårt mot den sociala och regionala jämlikheten i hela Västnyland. Rätten till jämlik vård står hotad för alla västnylänningar ifall samkommunens styrelse beslutar att slopa samjouren. Dessutom håller social- och hälsovårdsreformen fortfarande på att beredas – att överhuvudtaget diskutera ett slopande av samjouren i detta läge är förnuftsvidrigt. De kommande landskapen måste själv få fatta beslut om hur de ordnar vården, säger Adlercreutz.

Utan samjour och möjlighet till operationer som kräver anestesi kunde Raseborgs sjukhus inte längre erbjuda jour med specialsjukvård.

– Sjukhuset är viktigt för hela regionen och rätt till god vård på eget modersmål bör garanteras för alla västnylänningar. Ifall samjouren slopas finns en risk att de nuvarande invånarna börjar flytta bort och närområdet slutar locka nya inflyttare. Det kan vidare innebära att ytterligare service upphör, och en hel region riskerar förtvina. Det gagnar verkligen inte Nyland som helhet eller huvudstadsregionen att vi med medvetna beslut försämrar ett stort områdes konkurrenskraft. Nu borde man i stället fokusera på åtgärder som stärker regionen, förbättrar trafik och service och via det lockar nya invånare. 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00