Kommunernas möjlighet att producera vård

01.03.2020 kl. 07:12
Turerna kring vårdreformen, det vill säga hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden, har sannerligen varit många under den senaste 15 åren.

Under den senaste regeringsperioden var valfriheten en väsentlig del av helheten. Då utgick man i princip från att alla andra aktörer förutom kommunerna, som har haft hand om omsorgen i kommunerna i ungefär 150 år, skulle kunna producera vård i framtiden.

Det här förslaget fick en hel del kritik under senaste valperioden. Helt befogat - vården som kommunerna producerar uppskattas och har genom tiderna uppskattats stort av kommuninvånarna. Jag råkar känna till det via mina tidigare roller.

Nu tuffar beredningen av vårdreformen vidare. Målet är att alla lagar som berör vårdreformen ska komma till behandling i riksdagen under detta år.

Landskapen är centrala även nu. Förutom att ha organisationsansvar ska landskapen även vara producenter. Det finns ändå alternativ, också för kommunerna.

För trots att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster som helhet överförs på landskapen, kan kommunerna ändå ha möjlighet att producera dessa tjänster enligt vissa specialvillkor. Kommunen kan producera tjänsterna med egen skattefinansiering eller ingå avtal med landskapet om att producera tjänster.

Det här konstateras i en utredning som publicerades av Social- och hälsovårdsministeriet i torsdags. Kommunernas roll som tjänsteproducenter är en väsentlig del i vårdhelheten och det har även konstaterats i regeringsprogrammet.

Det här är en viktig aspekt i samband med att Österbottens välfärdsområde söker sina slutgiltiga former. Det handlar om stora beslut och det är viktigt att kunna se på alla alternativ – allt för att invånaren även i framtiden ska kunna få en jämlik och kvalitativ vård och omsorg.

Coronaviruset och dess spridning i världen har märkts tydligt i medierna och riksdagen under den senaste veckan. Det är naturligt i och med att fler fall ha konstaterats i Europa på senare tid. Samtidigt har det andra fallet i Finland också konstaterats.

I torsdags hördes statsministerns upplysning om landets beredskap för den eventualitet att coronaviruset sprids i vårt land.

Vi kan vara mycket glada över att beredskapen i Finland är på en mycket hög nivå för att möta utmaningen att liknande sjukdomar sprids i världen. Våra sjukhus är väl förberedda då det gäller kunskapsnivå, material och förnödenheter. Det finns beredskap att snabbt prioritera om i vårdarbetet så att icke akuta ingrepp får vänta om en epidemi slår till.

THL och Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för att korrekt och lättförståelig information delges åt invånarna på flera olika språk. Här har även sjukvårdsdistrikten en viktig roll. En telefonjour kommer att upprättas för att få information om Coronaviruset.

Redan nu har kommunerna lagt ut information bland annat på sina hemsidor och sociala medier, men det är viktigt att budskapet når alla.

Vi lever i en global värld.  Således ska vi vara beredda på att Coronaviruset kan nå även vår region, men någon orsak till stor oro för en epidemi finns inte. Redan med att tvätta händerna med tvål under varmt vatten kommer man långt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00