Tenala-Marcialonga-Nordsjö

31.01.2020 kl. 12:49
Senaste söndag stod jag på startstrecket till långloppet på skidor, Marcialonga, i en by i norra Italien.

Jag kände en viss osäkerhet i magbottnen eftersom skidkilometrarna på riktig snö inte blivit särskilt många hittills, dels på grund av mitt nuvarande arbete - men främst eftersom vintern inte varit vad den tidigare brukat här i Tenala då drivorna ofta stod höga den här tiden på året. I Trento drygt tvåtusen kilometer längre bort såg det inte bättre ut. Alpängarna var gröna och arrangörerna hade haft ett drygt arbete med att anlägga det 70 kilometer långa spåret för de tusentals deltagarna.

 

Visserligen har vädret i alla tider ändrat från år till år, men nu visar all forskning som sammanställs i de s.k. IPCC-rapporterna, att vi människor haft stor inverkan på vårt klimat och att det senast nu är dags att reagera och fatta beslut som reducerar våra utsläpp av växthusgaser.

 

I regeringsprogrammet slår vi fast, att Finland skall vara kolneutralt år 2035 - alltså om bara femton år. Det här kommer att kräva stora förändringar bl.a. inom trafiksektorn och industri - och energiproduktion. Satsningar i spårvägar och infrastruktur för  el- och gasbilar, utvecklandet av den nordiska elmarknaden och förändringar i energibeskattningen samt åtgärder för att öka energieffektiviteten inom byggande och boende är åtgärder som finns på regeringens arbetslista. Inom regeringen jobbar vi just nu intensivt med att utforma de styrmedel som behövs så att de blir så effektiva och ändamålsenliga som möjligt och att eventuella sidoeffekter blir så små som möjligt.

 

Under den senaste tiden har klimatångest varit ett nytt uttryck och många känner en ovisshet i vardagsbesluten t.ex. vad gäller det de sätter på tallriken eller för att de måste använda bilen. Det är sant, att vi alla kan och behöver tänka i nya banor och att vi alla med vårt eget handlande kan inverka på att utsläppen av växthusgaserna minskar. Ändå tror jag inte vi löser klimatkrisen genom att skuldbelägga enskilda individer. Det är vi beslutsfattare som skall se till att strukturerna i samhället ändras så att människorna kan göra rätta val och utsläppen minimeras.

 

Jag ser inte enbart utmaningar utan också stora möjligheter för Finland i kampen mot klimatförändringen. Bioekonomi, cirkulär ekonomi och cleantech är områden där vi är framstående och vi har en hög utbildningsnivå och duktigt folk inom forskning och utveckling. Klimatförändringen är global och vi kan vara med och skapa nya lösningar.

 

I början av nästa vecka skall regeringen hålla sitt stora klimatmöte i Nordsjö. Där skall vi gå igenom vad regeringen gjort hittills, vi skall få en lägesrapport från landets främsta experter och vi skall dra upp riktlinjer och tidtabeller för regeringens fortsatta klimatarbete. Det här blir viktig vägkost för den energi- och klimatpolitiska ministerarbetsgruppen där jag deltar och där beredningsarbetet fortsätter.

 

Efter drygt fem timmar hägrade målrakan för mig denna gång i den vackra italienska alpbyn.

Lärdomen av långloppet, vilket också gäller klimatarbetet, är att man måste sköta bakgrundsjobbet och förberedelserna väl, vara stenhårt målmedveten i genomförandet och fördela krafterna rätt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00