Fler farsdagar gynnar alla

19.11.2019 kl. 12:48
Ett par veckor efter farsdagen deltog jag i lanseringstillfället av Nordiska ministerrådets rapport ”State of Nordic Fathers” i Köpenhamn.

Rapporten jämför papparollen i Norden, såväl gällande attityder, politiska beslut som deras inverkan på arbets- och familjeliv. Rapporten lyfter även tydligt fram vikten av ett jämställt familjeledighetssystem.

 

Familjeledigheterna är till för att stöda hela familjen under den första tiden efter att barnet fötts. I de fall det finns två närvarande föräldrar bör möjligheten till likvärdigt familjeliv och föräldraskap gälla båda, det vill säga i de flesta fall både mamman och pappan. I medeltal använder ändå nordiska pappor mindre än hälften av familjeledigheterna. Finland ligger tillsammans med Danmark dessutom långt bakom de övriga nordiska länderna; här används i snitt bara 10 % av familjeledigheterna av pappan.

 

Ändå framkommer det i rapporten att över 90 % av både mammorna och papporna i Norden anser att pappan ska väldigt involverad i vården av barn, och att både mammor och pappor har ett likvärdigt ansvar för omvård under barnens första år. Tre av fyra föräldrar anser att föräldraledigheten ska delas lika. De här siffrorna visar klart att det någonstans på vägen uppstår trösklar eller barriärer för pappor att ta ut ledighet, också i Norden.

 

En del av trösklarna hänger ihop med attityder och stereotypa könsroller. Enligt rapporten oroar sig män också över att föräldraledighet ska straffa deras karriär. Arbetsplatserna bär därför ett stort ansvar för att skapa en familjevänlig atmosfär, där det är både naturligt och önskvärt att papporna jämlikt deltar i familjelivet.

 

Ett mer jämställt familje- och arbetsliv gynnar både familjen och samhället. Det stärker faderns relation till den övriga familjen och stöder barnets utveckling. För mammornas del innebär det en mer jämlik fördelning av hushållsarbete och en starkare ställning på arbetsmarknaden, vilket även skulle innebära en mera jämställd löne- och pensionsutveckling. Öronmärkt ledighet för papporna har en avgörande effekt för att öka deras andel av familjeledigheten, vilket också framkommer i rapporten. Vi behöver alltså fler ”farsdagar” i familjeledigheterna.

 

Det är också viktigt att poängtera att rapporten påminner om att barns välmående inte är strikt bundet till en mamma och en pappa, utan handlar om närvarande föräldrar. Detta gäller oavsett kön, eller om föräldrarna är separerade eller inte.

 

Rapporten bekräftar uppfattningen om att vi ännu har mycket vi kan bli bättre på. Att främja ett mer jämlikt föräldraskap är en viktig målsättning i regeringens kommande reform av familjeledigheterna. Målet är att mammor och pappor får lika många kvoterade familjeledighetsmånader. De inkomstrelaterade ledigheter som är kvoterade för pappor bör förlängas utan att den andel som för närvarande kan användas av mammorna förkortas. Samtidigt ska också andra familjekonstellationer och exempelvis ensamföretagares situation beaktas.

 

Jämställdheten är inte färdig än, men om vi kan åstadkomma en sådan här familjeledighetsreform är det ett viktigt steg framåt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00