Unga minnessjuka behöver anpassat stöd

21.02.2020 kl. 12:43
Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål om situationen hos personer i arbetsför ålder som lider av minnessjukdomar.

Frågan gäller det stöd dessa personer i dagens läge får eller borde få. I Finland finns det uppskattningsvis 6000–7000 personer under 65 år som drabbats av en minnessjukdom. Människor som har insjuknat i arbetsför ålder, och deras närstående, behöver stöd och hjälp som anpassats för dem för att de ska klara av den förändrade livssituationen och kunna fortsätta sitt liv som tidigare så länge som möjligt.
- Personer som i arbetsför ålder insjuknar i en minnessjukdom lever ofta ett aktivt liv där jobb, familj och hobbyer fyller dagarna. Insjuknandet i en minnessjukdom ändrar hela familjedynamiken och kan leda till omöjliga levnadssituationer. För ensamstående är problemen ännu större, då behovet av utomstående hjälp och ett nätverk av stödpersoner är avgörande för ett fortsatt boende i eget hem. Idag är det ofta olika medborgarorganisationer eller kyrkans diakoniverksamhet som axlat ansvaret för hjälpen, säger Rehn-Kivi.
Också riksdagsledamot Merja Mäkisalo-Ropponen (Sdp) som är ordförande för riksdagens minnesgrupp skrev under Rehn-Kivis skriftliga spörsmål.
- Tanken om att flytta till ett effektiverat serviceboende känns främmande för dem som inte mera klarar sig hemma trots att de annars är fysiskt friska. Men för tillfället finns det inte tillräckligt med alternativ. De minnessjuka och deras familjer måste få socialstödd hjälp samtidigt som flera anpassade boendeformer behövs, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00