Sysselsättningspolitik

15.02.2020 kl. 07:56
På tisdagen debatterade riksdagen om regeringens politik för det kommande året.

En stor del av debatten kretsade kring sysselsättningspolitiken. Det stämmer att regeringen har ett stort arbete framför sig om vi på hösten ska kunna påvisa beslut som innebär 30 000 arbetsplatser till. Som både statsministern och Svenska riksdagsgruppen poängterade i öppningsdebatten så utesluts inga åtgärder i det här skedet.

Jag är själv förhoppningsfull om de kommunförsök som genomförs där kommunernas och TE-byråernas samarbete kring sysselsättningen förstärks. Tanken är att effektivera arbetsförmedlingen genom att utnyttja kommunernas lokala kunnande och få all service samlad på ett ställe.

Också en ökad användning av lönesubventioner som betalas till arbetsgivaren för anställning av en arbetslös finns bland de redan överenskomna sysselsättningsåtgärderna. Vi har speciellt tre grupper av arbetslösa som vi måste fokusera på; ungdomar, deltidsarbetslösa och över 55-åringar. För dem kan lönesubventionen vara ett viktigt steg mot att bli anställd.

Vi får inte heller glömma yrkesutbildningen och dess betydelse för sysselsättningsgraden. Ifall vi ska nå vårt sysselsättningsmål på 75 procent är satsningar inom yrkesutbildningen nödvändiga. De märkbara satsningar som regeringen gjort på hela utbildningsstigen – från småbarnsfostran till universiteten – är ytterst viktiga.

För företagen kan det vara glädjande att höra att arbetet för att försnabba tillståndsprocesserna för utländsk arbetskraft har redan satts i gång i Arbets- och näringsministeriet. SFP anser också att vi borde få kunna testa slopad behovsprövning i regioner med stor efterfrågan på arbetskraft. Det här vore speciellt viktigt för Österbotten där hälften av företagen lider av arbetskraftsbrist.

Kort och koncist behöver vi ta i bruk alla tänkbara medel om vi ska nå vårt sysselsättningsmål på 75 procent.

Vi får dock inte enbart blint fokusera på traditionella metoder för att öka sysselsättningen utan också se till exempel social- och hälsovårdstjänster som en del av helheten. SFP har länge påtalat att vi behöver göra psykisk hälsa till en nationell prioritet. Vi har allt fler som lider av psykiska problem i Finland och förutom mänskligt lidande förorsakar psykisk ohälsa miljardkostnader åt samhället varje år. Det är enormt viktigt att vi ingriper tidigt förrän problemen hopar sig. Satsningar på mental hälsa är också en viktig sysselsättningsåtgärd eftersom hjälp i ett tidigt skede återställer arbets- och studieförmågor.

Jag är glad att vi diskuterar psykisk ohälsa mera och ser positivt på den mentalvårdsstrategi som Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i veckan, där det talas om att förbättra tillgången till vård och förebyggande tjänster på basnivå.  Jag deltar själv aktivt i arbetet via riksdagens delegation för mental hälsa.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Gruppanförande 28.4

Gruppanförande i debatten om interpellationen om Reumasjukhusets konkurs
28.04.2010 kl. 16:45

Gruppanförande 27.4.2010

Gruppanförande i responsdebatten om statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse
28.04.2010 kl. 14:20

Gruppanförande 14.4

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten
15.04.2010 kl. 14:30

Gruppanförande 13.4

Gruppanförande i debatten om statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna
13.04.2010 kl. 16:25

Gruppanförande 8.4

Gruppanförande i responsdebatten om regeringens redogörelse om läget i Afganistan och Finlands deltagande i ISAF-operationen
09.04.2010 kl. 09:25

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20