Responsdebatt budgeten 2019

17.12.2019 kl. 11:00
Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz

Ärade talman,

Det som styr hela budgeten liksom regeringsprogrammet är sysselsättningsmålet – att sysselsättningsgraden höjs till minst 75 procent före valperiodens slut.

Vi är på rätt väg. I oktober 2019 var sysselsättningsgraden 72,7 procent och arbetslöshetsgraden nere i 6,7 procent. Enligt den budgetproposition som vi nu behandlar stiger antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden till 73,4 procent före 2021. Regeringen gör sitt allt för att nå 75 procent två år senare.

Denna budget visar på ett underskott och det är aldrig bra. I år är underskottet 1,7 miljarder, nästa år 2,2 miljarder. Det är en ökning som till en del beror på sämre konjunkturer. Men jag vill understryka att ökningen beror till stor del på att vi nu bygger vår konkurrenskraft inför framtiden. Satsningar på jämställdhet, minskade sociala klyftor, utbildning och industrins konkurrenskraft har ett pris. 

Med budgeten för nästa år kommer vi att på många sätt förbättra vår industris konkurrenskraft. Genom att införa möjligheten till fördubblade avskrivningar tar vi igen det gap i investeringar vi har jämför med våra konkurrenter. Under nästa år kommer regeringen även att presentera incentiv för att främja immateriella investeringar.

I samband med energiskattereformen kommer industrins elskatt att sänkas närmare den europeiska miniminivån. Det är en enormt stor handräckning till vår industri – den industri som skapar det mervärde och de exportartiklar vårt land lever på.

 

Genom satsningar på vägar och järnvägar sätter vi våra exportleder i skick. Arbetet med elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan kommer äntligen igång och bidrar också till att sänka den finländska industrins koldioxidavtryck. 

Men exporten kräver mer än forskning, innovationer och vägar. När vi har stora satsningar på forskning och utveckling är det viktigt att vi också gör satsningar i internationaliseringstjänster. Därför höjs anslaget till Finsk-svenska handelskammaren och till andelslaget för exportfrämjande, Viexpo, märkbart.

Ärade talman,

Ett land som inte är jämställt är inte konkurrenskraftigt. Ett land som inte är jämställt använder inte sina resurser effektivt. Vi kommer under denna regeringsperiod på många sätt främja jämställdhetsarbetet, och många initiativ har redan startat under minister Blomqvists ledning. 

När vi talar om jämställdhet är möjligheternas jämställdhet helt central. Hur ger vi alla samma möjlighet att klara sig? 

                                                                                                                                   VÄND!

De senaste PISA resultaten visade att vår skola fortfarande står sig i konkurrensen. Men den är inte så jämlik den borde vara. Skillnaderna mellan skolor och elever växer. Det måste vi ta tag i. Det tar vi tag i. 

Finansutskottets konkreta satsning på läskunnighet fokuserar på ett av de centrala problemen. Barn läser inte som tidigare. Och pojkar, framförallt, läser inte tillräckligt mycket. 

När vi bygger framtidens ekonomi måste vi start vid grunden. Allas rätt till småbarnsfostran. Det är nu verklighet. En jämställd skola. Där tar vi många steg framåt. Ungdomar som vill och vågar. Som förstår hur vår ekonomi fungerar. Som får pröva sina vingar. Här kommer fina program som Ungt företagande in. Med denna budget får ungt företagande en möjlighet att utvidga sin verksamhet så att den når allt fler unga.

 

Ärade talman,

När det gäller att höja sysselsättningsgraden betonar finansutskottet vikten av mångsidiga åtgärder. Ingen enskild reform förbättrar i tillräcklig utsträckning sysselsättningen, utan det behövs flera åtgärder som verkar i samma riktning.

Bland annat måste servicestrukturen inom arbetskraftspolitiken förbättras, arbetsförmågan främjas och matchningsproblemet lindras. Dessutom visar nya undersökningar att Finland kunde ha mycket mer att vinna ekonomiskt på en ökad arbetskraftsinvandring.

SFP och svenska riksdagsgruppen betonar de kompetenshöjande insatsernas betydelse och påpekar att sysselsättningspotential finns (förstås i flera befolkningsgrupper, men) allra mest bland personer över 55 år. Därför utarbetar regeringen konkreta åtgärder för att höja sysselsättningsgraden för 55 till 64-åringar. Det måste bli mera lockande att ta emot deltidsjobb, vikariat eller bara hoppa in för några timmar.

Vårt goda regeringsprogram talar för att försökskulturen ska stärkas över förvaltningsgränserna. SFP är öppet för tidsbundna sysselsättningsförsök. Exempelvis kunde man slopa behovsprövning av arbetskraft i några försöksregioner eller inom några utvalda branscher där efterfrågan på arbetskraft är som störst. Försöken borde inriktas på mikroföretag som också anställer mest.

Allt det här behövs för att försörjningskvoten i Finland kommer att försämras under de närmaste decennierna. Det behövs en social- och hälsovårdsreform som tar denna utmaning på allvar och som ställer människans vårdbehov i centrum.

När denna budget förverkligats och när detta regeringsprogram drivits igenom kommer Finland, i vilket fall som helst, att var mer jämställt, mer rättvist, mer klimatsmart, mer företagsvänligt och ett bättre ställe att leva i. 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00