Svenskspråkig utbildning för heltidsbrandmän måste tryggas

29.11.2019 kl. 14:51

Riksdagsledamöterna Veronica Rehn-Kivi (SFP) och Sandra Bergqvist (SFP), som även är ordföranden för Finlands svenska brand- och räddningsförbund respektive Folktinget, träffade igår Östra Nylands räddningsdirektör Peter Johansson och Karl Nordlund, tillförordnad räddningsledare på Åland, för att diskutera svenskspråkig utbildning för heltidsbrandmän. Trots att det finns ett uttalat behov av utbildning på svenska har den senaste svenskspråkiga kursen för brandmän ordnats år 2011. Bristen på svenskspråkig personal inom räddningsväsendet är i framtiden ett faktum ifall åtgärder inte vidtas.

- Vi har ett problem i Finland idag där den enda statligt stödda utbildningen för brandmän ordnas på finska i Kuopio. Intresset för yrket är stort i Svenskfinland men potentiella brandmansstuderande väljer på grund av språket att antingen inte utbilda sig alls, eller att utbilda sig i Sverige, vars brandmansutbildning inte är jämförbar med Finlands, säger Rehn-Kivi. 

Både Rehn-Kivi och Bergqvist är eniga om att en lösning för detta måste hittas. Som en potentiell lösning lyfter de fram möjligheten att genom lagstiftning i samband med vård- och landskapsreformen ge ansvaret för att arrangera svenskspråkig brandmansutbildning till Helsingfors räddningsskola, vars verksamhet nu bekostas av Helsingfors stad. Det kunde samtidigt garantera räddningsskolans fortsatta regionala verksamhet.

 - Det här är ett ärende som är aktuellt i hela landet. Vi måste kunna garantera att räddningsväsendet även i fortsättningen fungerar på våra båda nationalspråk. Här är det framför allt fråga om den enskilda medborgarens säkerhet, säger Bergqvist.

Sandra Bergqvist och Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00