Svenskspråkig utbildning för heltidsbrandmän måste tryggas

29.11.2019 kl. 14:51

Riksdagsledamöterna Veronica Rehn-Kivi (SFP) och Sandra Bergqvist (SFP), som även är ordföranden för Finlands svenska brand- och räddningsförbund respektive Folktinget, träffade igår Östra Nylands räddningsdirektör Peter Johansson och Karl Nordlund, tillförordnad räddningsledare på Åland, för att diskutera svenskspråkig utbildning för heltidsbrandmän. Trots att det finns ett uttalat behov av utbildning på svenska har den senaste svenskspråkiga kursen för brandmän ordnats år 2011. Bristen på svenskspråkig personal inom räddningsväsendet är i framtiden ett faktum ifall åtgärder inte vidtas.

- Vi har ett problem i Finland idag där den enda statligt stödda utbildningen för brandmän ordnas på finska i Kuopio. Intresset för yrket är stort i Svenskfinland men potentiella brandmansstuderande väljer på grund av språket att antingen inte utbilda sig alls, eller att utbilda sig i Sverige, vars brandmansutbildning inte är jämförbar med Finlands, säger Rehn-Kivi. 

Både Rehn-Kivi och Bergqvist är eniga om att en lösning för detta måste hittas. Som en potentiell lösning lyfter de fram möjligheten att genom lagstiftning i samband med vård- och landskapsreformen ge ansvaret för att arrangera svenskspråkig brandmansutbildning till Helsingfors räddningsskola, vars verksamhet nu bekostas av Helsingfors stad. Det kunde samtidigt garantera räddningsskolans fortsatta regionala verksamhet.

 - Det här är ett ärende som är aktuellt i hela landet. Vi måste kunna garantera att räddningsväsendet även i fortsättningen fungerar på våra båda nationalspråk. Här är det framför allt fråga om den enskilda medborgarens säkerhet, säger Bergqvist.

Sandra Bergqvist och Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55