Arbetsliv, familjepolitik och jämställdhet.

17.11.2019 kl. 08:00

Den gångna veckan har präglats av frågor om arbetsliv, familjepolitik och jämställdhet. På tisdagen deltog jag i ett diskussionstillfälle om fattigdom. Personer som upplevt fattigdom och riksdagsledamöter hade där möjligheten att sätta sig ner runt samma bord för att utbyta idéer och ge förslag till hur vi kunde minska på fattigdom och social utslagning. Tillfället gav en värdefull möjlighet för både oss ledamöter att få höra och för de personer som upplevt fattigdom att få berätta om sina erfarenheter. Risken för fattigdom och utslagning rör människor i allt större omfattning. Så borde det inte vara. Ingen ska få falla i mellan eller hamna i kläm i vårt samhälle.

Regeringen kommer att inleda en reform av den sociala tryggheten som kommer att beredas i en parlamentarisk kommitté. Arbetet är omfattande och det är bra att reformen bereds genomtänkt. Det väsentliga i reformen är social rättvisa och en tryggad försörjning då en person på grund av olika livssituationer inte är eller kan vara med i arbetslivet. Vårt nuvarande system har en för tung byråkrati som inte alltid beaktar människors olika livssituationer. Det är inte alltid heller förutsägbart hur socialskyddet påverkas av att dina inkomster ökar. Det problematiska är just flitfällorna, det ska alltid vara lönsamt att jobba om du är arbetsförmögen. Vi behöver ett enklare, mer enhetligt och mer sporrande socialskydd. Arbetslivet förnyas hela tiden och därför måste socialskyddet följa med tiden. 

På onsdagen debatterade riksdagen om familjepolitiken och den sjunkande nativiteten. Det som jag inte fick säga men som jag begärt ordet för i plenum var att vill vi göra Finland till det barnvänligaste landet i världen har vi politiker ett ansvar för hurdant diskussionsklimat vi har i samhället. För mig är det självklart att alla barn har samma värde oberoende föräldrarnas bakgrund. Men när man lyssnar på debatten idag kan man lättare få en annan bild. Också de överdrifter som ibland förekommer i klimatdebatten skapar ångest framförallt hos barn och yngre. Därför är det viktigt att klimatdebatten blir mera lösningsorienterad, inte beskyllande och utpekande som den tyvärr just nu ofta är. Vill vi förbättra barnfamiljernas situation måste vi göra åtgärder som underlättar barnfamiljernas vardag och skapa framtidstro så att man ska känna sig trygg med att få barn.

Kvinnorna ska heller inte bestraffas för att bilda familj. På tisdagen deltog jag i ett seminarium och en paneldiskussion om pensionsskillnader mellan kvinnor och män. Den genomsnittliga pensionen för kvinnor i genomsnitt är en femtedel lägre än mäns pensioner. Löneklyftan mellan kvinnor och män påverkar pensionsskillnaderna men också den ojämna fördelningen av familjeledigheter: Kvinnorna håller fortfarande 90 procent av alla familjeledigheter. Det som oroar mig är att kvinnornas medianpension uppskattas 2085 fortsättningsvis vara 15 procentenheter lägre än männens. Det behövs aktiva tag för att göra både arbets- och familjelivet mer jämställt. Jag vågar ändå påstå att vårt nuvarande regeringsprogram tar på ett historiskt sett ställning till jämställdhetsfrågor och vår ansvariga minister Thomas Blomqvist har kommit bra igång med att verkställa programmets målsättningar. Arbetet för ett jämställt Finland fortsätter, det uppnås inte av sig självt.

Anders Norrgård

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35