Högskolestuderandens måltidsstöd ska inte användas i politiskt syfte

13.11.2019 kl. 13:21
Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål till riksdagens talman om användningen av högskolestuderandenas måltidsstöd.

Norrback vill veta vad regeringen kommer att göra för att statliga medel som är avsedda för högskolestuderandens måltidsstöd inte används i politiskt syfte.


För några veckor sedan meddelade Helsingfors universitetets studentrestaurang Unicafe att de beslutat att sluta servera nötkött. Tidigare har Helsingforspolitikernas motion om att halvera konsumtionen av kött och mejeriprodukter i stadens enheter väckt diskussion, likaså Vasa Övningsskolas beslut om att lämna bort rött kött i sin skolbespisning under sex veckors tid.

- Klimatet och hållbarhet är väldigt viktiga frågor som ska stå högt i kurs inom samhällets alla sektorer. Givetvis ska vi föra en diskussion om våra matvanor. Det är också sunt att vi äter alltmer mångsidigt. Men att Unicafe riktade sitt beslut enkom mot nötkött kan uppfattas som ett tydligt politiskt ställningstagande och som en politisk kampanj med ambitionen att fasa ut vissa inhemska råvaror, säger Norrback.

Studentrestaurangerna har möjlighet att erbjuda studentlunch till ett subventionerat pris åt studeranden tack vare måltidsstödet, som är ett statsunderstöd som finansieras med skattemedel. 

- Med statliga medel som är avsedda för högskolestuderandes måltidsstöd kan vi inte börja göra politisk kampanj och bojkotta vissa livsmedel. Politisk verksamhet stöds via partistöd och bidrag till intresseorganisationer. Högskolestuderandes matpeng ska användas till mångsidig mat åt studerande, inte till en ideologisk kamp som dessutom bygger på en snäv information om matens och köttets verkliga klimatpåverkan
Anders Norrback

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00