Barnens hobbyn och tid med familjen

14.11.2019 kl. 06:56
Jag ser hobbyverksamheten som en viktig del av de ungas vardag.

Många barn i skolåldern har ofta en eller flera hobbyn och som förälder önskar man naturligtvis att ens barn hittar hobbyn som genuint intresserar dem. För många familjer kan ändå de olika hobbyerna bli ett svårt pussel då man ska få vardagen att gå ihop. Vi behöver fler alternativ, så att alla barn ska kunna ha en meningsfull fritid.

Skoldagen tar för många barn slut mycket tidigare än föräldrarnas arbetsdag och för de barn som inte deltar i eftisverksamheten kan eftermiddagen lätt bli lång och ensam. Så fort föräldrarna sen kommer hem börjar hobbyrumban. Det är träningskläder hit och snabba mellanmål dit. Väskor som ska packas och läxor som fort måste fixas innan det blir för sent. Just då man fått iväg ett barn till sin hobby, börjar de andra barnets aktiviteter. För många handlar kvällarna om att fungera som logistikplanerare medan tiden för att umgås och diskutera dagen som gått, blir väldigt knapp.

En betydelsefull fritid minskar sannolikheten att unga marginaliseras och att missbruk av olika slag uppstår i en tidig ålder. I slutet av 90-talet uppdagades att isländska ungdomar konsumerade mer alkohol än jämnåriga i Europa. På Island infördes då en modell med bland annat ökat samarbete mellan föräldrar och skola för att skapa förmånliga hobbyaktiviteter i samband med skoldagen. Den så kallade Islandsmodellen uppstod och alkoholkonsumtionen bland ungdomarna minskade kraftigt på några år.

En finländsk ”Islandsmodell” är något som regeringen vill skapa och implementera i hela landet. I regeringsprogrammet står det att Finland ska skapa en egen version av den isländska modellen och att alla barn och unga ska garanteras en genuin möjlighet att ha en hobby som intresserar dem i anknytning till skoldagen. Det här är ett steg i rätt riktning för att Finland ska bli världens barnvänligaste land. För SFP har det redan länge varit en viktig målsättning att det erbjuds jämlika och jämställda möjligheter till idrottsutövning och andra fritidssysselsättningar. Alla barn och unga ska ha möjligheten till en hobby som intresserar dem oavsett familjens ekonomiska situation.

En ”Islandsmodell” är ändå inte ett helt nytt koncept i finsk kontext. I flera kommuner finns redan den här modellen. Själv kom vår familj i kontakt med den under fjolåret då äldsta dottern gick i förskolan. Under eftistimmarna på eftermiddagen erbjuds det både musikverksamhet, konstklubb och yoga för barn. Som förälder var jag otroligt tacksam över den här klubbverksamheten, eftersom det klart minskade på ”hobbyrumban” under kvällen och istället fick vi som familj mer tid tillsammans.

I dagens stressade samhälle där allt fler unga mår dåligt och riskerar att marginaliseras redan i ung ålder ser jag det som viktigt att det finns möjligheter till en meningsfull fritid för alla barn. Samtidigt ser jag det också som allt viktigare att man i familjen verkligen har tid för varandra. Det här pusslet är inte alltid lätt, men med flexiblare hobbymöjligheter kanske familjerna hinner få någon kväll i veckan tillsammans. Det kan vara just det som våra barn behöver.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15