Läs sagor för dina barn – en viktig investering

02.11.2019 kl. 06:15
I min vardag läser jag en hel del - epost, tidningar, beredningar och rapporter. Det handlar om  snabbläsning. Däremot är jag en dålig läsare då det gäller skönlitteratur, eller djupläsning. På nåt sätt har jag aldrig fått den vanan, jag har aldrig slagit mig till ro.

I samband med att vi blev föräldrar för ett antal år sen var min sambo mån om att vi skulle börja läsa sagor för vårt barn – numera våra barn -  innan läggdags. Passar bra tänkte jag. Sedermera har jag bättre förstått vikten av det och jag är väldig glad över att hon höll fast vid det. Strävan är att vi varje kväll läser en godnattsaga - eller egentligen två, vardera barnet får välja sin.

 

Att läsa högt är en gåva för barnen, en av de bästa investeringarna du kan ge åt ditt barn inför framtiden. Genom att regelbundet läsa högt för barnet, kan man påverka utvecklingen av hens kunskaper, fantasi och emotionella färdigheter.

 

Exempel på det är att barnets språk och tal utvecklas, förmågan att lyssna och ställa frågor utvecklas, ordförrådet växer snabbt, barnen får bättre självkänsla och klarar sig bättre i grupp. Undersökningar visar att inlärningsförmågan är betydligt bättre hos barn som hört högläsning.

 

Om barnet får höra en godnattsaga sover hen längre om natten. Läsning av böcker och berättelser ökar barnets kommunikationsfärdigheter och lägger grunden för fortsatt läsning som vuxen.

 

Det har konstaterats att för barnets framgång i livet har det större betydelse hur mycket hen fått höra högläsning, än familjens socioekonomiska status eller föräldrarnas utbildningsnivå.

 

Redan vid rådgivningen poängteras det att göra läsning till en kär rutin i varje barnfamiljs vardag. Läsning hjälper föräldrarna att vara närvarande för sitt barn här och nu. Den gemensamma stunden, att dela upplevelsen i lugn och ro med barnen, tycker jag personligen är det bästa.

 

Visst, vardagen ställer sina utmaningar. I den allt stressigare vardagen är det inte alltid lätt att finna tiden för läsande och för gemensam tid. Enligt en undersökning bland finländska föräldrar till barn i två-tre-årsåldern läser drygt 30 procent av mammorna och under 25 procent av papporna högt för sina barn. Förebildernas betydelse är särskilt stor för pojkar. När pappor läser högt för sina söner stärks dessas läsmotivation.

 

PISA-resultaten säger inte allt men det har visat sig att vi tappat del i jämförelse med andra länder, speciellt då det gäller pojkar. Att läsa, skriva och räkna är grundförutsättningar som var och en av oss finländare ska kunna för att vi ska klara oss i framtiden.

 

Smarttelefoner och internet har obestridligen påverkat ungdomarnas läsvanor. Enligt undersökningar har en tiondel av ungdomarna i Finland svag läskompetens, av pojkarna 16 procent.

 

Skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens har ökat i Finland och skillnaden mellan pojkars och flickors kompetens är större än i något annat OECD-land.

 

Skolan har naturligtvis en viktig roll i helheten men också alla andra, inte bara föräldrar utan också far- och morföräldrar och gudföräldrar.

 

Tillsammans sporrar vi till läsning. Vi behöver fler som VM-guldmålvakten Kevin Lankinen som berättade om sitt läsande. En sann förebild, såna behövs.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00