Rehn-Kivi hoppas på grönt ljus för särlösningsförslaget för Nyland

01.11.2019 kl. 16:19
Inget förslag till en särlösning för Nyland i vårdreformen har officiellt presenterats. Pressmeddelandet utgår från uppgifter i Helsingin Sanomat och från förberedande samtal mellan Rehn-Kivi och minister Kiuru. Förslaget ska ännu godkännas av ministerarbetsgruppen före det går på utlåtande. 

Regeringens vård- och landskapsreform har tagit ett steg framåt då förslaget på särlösning för Nyland presenterats. Enligt förslaget skulle Nyland delas in i fem landskap där Helsingfors fortsättningsvis skulle ha status som stad men skulle ges ett landskaps egenskaper. Riksdagsledamot och medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott Veronica Rehn-Kivi (Sfp) gläds över förslaget.

- Jag vill ge ett tack till minister Kiuru som lyssnat på fältet och förstått hur viktig frågan är för de nyländska kommunerna. Demokratin, de språkliga rättigheterna och närservicen fungerar bättre på ett geografiskt och till invånarantalet mindre område. I ett stort Nyland, med 1,7 miljoner invånare, skulle den svenska servicen lätt drunkna i massan och de politiska möjligheterna att påverka skulle vara så gott som obefintliga för små partier eller mindre kommuner, säger Rehn-Kivi.

De nyländska kommunernas främsta önskan var att få fortsätta ansvara för social- och hälsovården i egenskap av fem samkommuner, med egen makt över också finansieringen, men den lösningen verkade redan i ett tidigt skede av beredningen vara omöjlig att förverkliga på grund av grundlagsenliga problem.

- Jag gläds över att den här lösningen nu verkar fylla de juridiska aspekterna och hoppas att kommunernas utlåtanden och den kommande behandlingen i riksdagen ger grönt ljus för förslaget, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00