Löfström vald till vice ordförande för riksdagens maritima grupp

23.10.2019 kl. 16:47

Riksdagens maritima grupp, en förening i riksdagen som berör både sjöfart och Östersjöfrågor, höll idag höstmöte. På höstmötet valdes Kristiina Salonen, SDP, till ordförande och Mats Löfström till vice ordförande. Gruppen har 19 riksdagsledamöter som medlemmar.

  • Jag är väldigt glad att få vara aktiv och vice ordförande i gruppen. Kristiina Salonen från Raumo och jag kompletterar varandra bra då hon kommer från en stad med en betydande hamn och ett stort varv, medan jag själv har sjöfarten och rederifrågor som starkt kunskapsområde, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Vid dagens möte var även Hans Ahlström, Vice VD på Rederierna i Finland, Simo Zitting, Ordförande på Sjömansunionen och Kari Välimäki, VD på Sjömanspensionskassan inbjudna för att gå igenom de nybeställningar av fartyg som finländska rederier har gjort, samt Finlands konkurrenssituation med andra sjöfartsnationer.

  • Finländska rederier bygger för närvarande fyra passagerarfärjor. Därtill har ytterligare cirka 10 last- och tankfartyg beställts av finländska rederier. Det är min förhoppning att alla dessa fartyg ska få finländsk eller åländsk flagg i aktern. Men för det krävs att vi fortsättningsvis säkerställer att Finland har en bra och konkurrenskraftig sjöfartspolitik och då behövs hela tiden aktivt arbete, säger Löfström.

 

  • Riksdagens maritima grupp är i detta hänseende viktig för att säkerställa att sjöfarten hålls högt upp på riksdagens agenda samt för att få fler riksdagsledamöter att bli aktiva i sjöfartsfrågor, något som också är viktigt för Åland, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00