Nästa vecka arrangeras Nordiska rådets 71:a session i Sveriges riksdag som är en av årets största nordiska politiska händelser där politiker från hela Norden samlas för att diskutera samhällsfrågor som sträcker sig över de nationella gränserna. Det här året ligger fokus på klimat, hållbarhet och ungas engagemang. Tre områden som berör oss alla på ett eller annat sätt.
Vår nuvarande regering gör ytterligare satsningar för att fördjupa den nordiska gemenskapen, och vi har också en nordisk samarbetsminister, Thomas Blomqvist från SFP. Det nordiska nämns hela 39 gånger i regeringsprogrammet.
Norden är Finlands naturligaste samarbetspartner, speciellt i dessa osäkra tider då det är oroligt i världen med handelskrig, Brexit, Turkiets attack mot kurderna för att nämna några saker. Vi i nordiska länderna tänker långt likadant och har även byggt upp våra samhällen på likadant sätt.
Vi strävar till att de nordiska länderna tillsammans ska utgöra världens mest integrerade region. För detta behövs metoder för att avveckla gränshinder. Mycket har redan gjorts. Under de senaste åren har det gjorts förbättringar på 19 punkter gällande gränshinder men det finns fortfarande saker att förbättra.
Bland annat måste det vara lättare att få jobb eller påbörja studier i ett annat nordiskt land. Det här gynnar både företagande och studenter. Därför behövs mer rörlighet och mindre byråkrati. Ett steg i rätt riktning är främjandet av nordisk elektronisk identifiering.
Den nordiska modellen med en stark och lyckad välfärd är ofta något som lyfts upp i internationella jämförelser. Här spelar Finland en viktig roll, speciellt inom området utbildning. För att också i fortsättningen kunna vara en förebild inom utbildningsområdet krävs resurser för att följa med samhällsutvecklingen. Som riksdagsledamot hoppas jag kunna vara pådrivande inom dessa frågor.
För oss som behärskar svenska öppnas många möjligheter till jobb och studier i våra nordiska grannländer och vice versa fyller vi en viktig roll för att göra Finland attraktivt. Finsk-svenska handelskammarens VD Kjell Skoglund skrev tidigare i höst att affärers lönsamhet beror till stor del på hur vi intresserar oss för varandras samhällen och ekonomier. Här spelar skandinaviskan och svenskan en viktig roll för gemenskapen.
Det finns även ett ökat intresse hos norska företag, som ökar sitt ägande i Finland. Så för en stärkt ekonomi kommer jag i enlighet med regeringsprogrammet att försäkra att goda svenska utbildningsmöjligheter garanteras.
I veckan gav Linda Mannila ut den aktuella och framtidsinriktade rapporten Artificiell Intelligens och Svenskan i Finland. För språkteknologiska lösningar kan Sverige bli en viktig samarbetspartner för oss, dels språkmässigt men också ekonomiskt.
För oss österbottningar är det speciellt glädjande att nuvarande regering satsar på nordiskt samarbete. Det här ska vi dra nytta av, men om vi åker utomlands för att jobba eller studera ska vi gärna komma tillbaka hem med mera kunskap i bagaget.
