Språklig jämlikhet behövs också i digitala tjänster

25.10.2019 kl. 12:09
Ålands riksdagsledamot och svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström bad i mars 2018 justitieombudsmannen utreda om Suomi.fi-portalen enligt språklagen också måste ha ett svenskspråkigt namn.

- Jag respekterar så klart justitieombudsmannens beslut, men jag tycker fortfarande att det skulle behövas ett svenskspråkigt namn för Suomi.fi-portalen, eftersom det har ett starkt symbolvärde gällande landets tvåspråkighet då portalen är så pass central, säger riksdagsledamot Mats Löfström. 


Löfström konstaterade också att nättjänsterna på Suomi.fi-tjänsten inte utvecklades samtidigt på båda nationalspråken, vilket enligt Löfström äventyrade uppfyllandet av de språkliga rättigheterna för de svenskspråkiga användarna av Suomi.fi-tjänsten.
 
Den här månaden gav justitieombudsmannen sitt beslut i frågan.
 
Justitieombudsmannen konstaterade att det ”inte (finns) rättsliga grunder att anse att förfarandet strider mot språklagen bara därför att webbtjänstens namn finns bara på finska (Suomi.fi)”. Inte heller gällande publiceringen av material i olika takt på finska och svenska hittar justitieombudsmannen några lagstridigheter, eftersom nuvarande lag inte stipulerar det.
 
Justitieombudsmannen konstaterar dock ”att språklagens minimikrav på webbinformation är ganska anspråkslösa. Eftersom språklagen har varit i kraft från och med 1.1.2004, kan man med fog fråga, huruvida dessa minimikrav fortfarande är aktuella i dagens läge eftersom webbservicens roll har förändrats och blivit markant medan behovet för personligt besök hos eller kontakt med myndigheter har blivit och fortfarande blir allt mindre. Under dessa omständigheter är det därför ur den språkliga jämställdhetens synvinkel alltmer problematiskt om någon betydelsefull funktion inom en myndighets webbplats är tillgänglig bara på det ena nationalspråket”, konstaterar justitieombudsmannen.
 
- Språklig jämlikhet måste också gälla digitala tjänster. Då offentlig service digitaliseras får det under inga omständigheter betyda att man inte uppfyller servicen på båda nationalspråk på samma sätt som hade gällt vid annan kontakt med myndigheten, säger Löfström. 

Tidigare i höst har det uppmärksammats att myndigheters användning av artificiell intelligens i kontaktkanaler inte har fungerat på svenska.
 
- Det är av fundamental betydelse att det är lika enkelt att vara i kontakt och få information av en myndighet både på finska och svenska oavsett om det är ett traditionellt eller digitalt besök. Det här handlar inte om att svenskan skulle särbehandlas, utan det handlar om att lika behandling ska garanteras, vilket grundlagen och språklagen slår fast. Ålands självstyrelselag är också entydig på punkten att kontaktspråket med statliga myndigheter ska fungera på svenska, säger Löfström. 

I regeringsprogrammet konstateras att ”när omfattande digitaliseringsprojekt genomförs ska det säkerställas att de språkliga rättigheterna tillgodoses också i praktiken”.
 
- Den digitala utvecklingen har varit och är snabb. Samtidigt är digitaliseringen inte bara en utmaning, utan också en möjlighet. Om man bara från början säkerställer att digitaliseringsprojekt ska fungera också på svenska, för både kunder och personal, kan digitaliseringen också leda till en reell förbättring av den språkliga servicen, säger Löfström. 

Justitieombudsmannens beslut i sin helhet: https://www.oikeusasiamies.fi/fi/ratkaisut/-/eoar/1520/2018
Mats Löfström

Gruppanföranden

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15