Språklig jämlikhet behövs också i digitala tjänster

25.10.2019 kl. 12:09
Ålands riksdagsledamot och svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström bad i mars 2018 justitieombudsmannen utreda om Suomi.fi-portalen enligt språklagen också måste ha ett svenskspråkigt namn.

- Jag respekterar så klart justitieombudsmannens beslut, men jag tycker fortfarande att det skulle behövas ett svenskspråkigt namn för Suomi.fi-portalen, eftersom det har ett starkt symbolvärde gällande landets tvåspråkighet då portalen är så pass central, säger riksdagsledamot Mats Löfström. 


Löfström konstaterade också att nättjänsterna på Suomi.fi-tjänsten inte utvecklades samtidigt på båda nationalspråken, vilket enligt Löfström äventyrade uppfyllandet av de språkliga rättigheterna för de svenskspråkiga användarna av Suomi.fi-tjänsten.
 
Den här månaden gav justitieombudsmannen sitt beslut i frågan.
 
Justitieombudsmannen konstaterade att det ”inte (finns) rättsliga grunder att anse att förfarandet strider mot språklagen bara därför att webbtjänstens namn finns bara på finska (Suomi.fi)”. Inte heller gällande publiceringen av material i olika takt på finska och svenska hittar justitieombudsmannen några lagstridigheter, eftersom nuvarande lag inte stipulerar det.
 
Justitieombudsmannen konstaterar dock ”att språklagens minimikrav på webbinformation är ganska anspråkslösa. Eftersom språklagen har varit i kraft från och med 1.1.2004, kan man med fog fråga, huruvida dessa minimikrav fortfarande är aktuella i dagens läge eftersom webbservicens roll har förändrats och blivit markant medan behovet för personligt besök hos eller kontakt med myndigheter har blivit och fortfarande blir allt mindre. Under dessa omständigheter är det därför ur den språkliga jämställdhetens synvinkel alltmer problematiskt om någon betydelsefull funktion inom en myndighets webbplats är tillgänglig bara på det ena nationalspråket”, konstaterar justitieombudsmannen.
 
- Språklig jämlikhet måste också gälla digitala tjänster. Då offentlig service digitaliseras får det under inga omständigheter betyda att man inte uppfyller servicen på båda nationalspråk på samma sätt som hade gällt vid annan kontakt med myndigheten, säger Löfström. 

Tidigare i höst har det uppmärksammats att myndigheters användning av artificiell intelligens i kontaktkanaler inte har fungerat på svenska.
 
- Det är av fundamental betydelse att det är lika enkelt att vara i kontakt och få information av en myndighet både på finska och svenska oavsett om det är ett traditionellt eller digitalt besök. Det här handlar inte om att svenskan skulle särbehandlas, utan det handlar om att lika behandling ska garanteras, vilket grundlagen och språklagen slår fast. Ålands självstyrelselag är också entydig på punkten att kontaktspråket med statliga myndigheter ska fungera på svenska, säger Löfström. 

I regeringsprogrammet konstateras att ”när omfattande digitaliseringsprojekt genomförs ska det säkerställas att de språkliga rättigheterna tillgodoses också i praktiken”.
 
- Den digitala utvecklingen har varit och är snabb. Samtidigt är digitaliseringen inte bara en utmaning, utan också en möjlighet. Om man bara från början säkerställer att digitaliseringsprojekt ska fungera också på svenska, för både kunder och personal, kan digitaliseringen också leda till en reell förbättring av den språkliga servicen, säger Löfström. 

Justitieombudsmannens beslut i sin helhet: https://www.oikeusasiamies.fi/fi/ratkaisut/-/eoar/1520/2018
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00