Akavas ordförande Sture Fjäder lyfte tillsammans med sina nordiska kolleger i en insändare (Hbl 2.9.2019) upp behovet av gemensamma spelregler inom det som kallas plattformsekonomi. Skribenterna är ute i ett angeläget ärende eftersom plattformsekonomin växer kraftigt. Enligt konsultföretaget PwC:s uppskattning kan potentiella totalvärdet av transaktioner inom plattformsekonomin uppgå till hela 1,3 miljarder euro i Finland redan nästa år. Fenomen relaterade till plattformsekonomi är även något bl.a. riksdagens framtidsutskott fäst stor uppmärksamhet vid.
Plattformsekonomin kan anses ha uppkommit som följd av den datatekniska utvecklingen i USA och landet är än idag världsledande när det gäller upprättandet av nya bolag, antalet bolag och omsättning inom plattformsekonomin. Kina följer snabbt utvecklingen och är redo att tänka i nya banor för att främja nya affärsverksamhetsmodeller. Europa har däremot hamnat på efterkälken i utvecklingen av plattformsekonomin - trots en gemensam inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft.
Samtidigt som plattformsekonomin kan leda till ökad sysselsättning, tillväxt och nya innovationer är det av vikt att skydda konsumenter samt se till att skatter och arbetsvillkor är rättvisa. I ett läge där en stor del av människors arbetsliv framöver kan komma att falla utanför den ram vi tidigare vant oss vid är det även viktigt att befintliga system och strukturer kan förnya sig.
Plattformsekonomin kommer i framtiden även garanterat att medföra större skatteintäkter för finansierandet av vår välfärdsservice. Därför är det viktigt att myndigheterna tillsammans med de digitala plattformarna utvecklar tekniska lösningar som gör att både de som erbjuder och de som köper tjänster kan betala skatt och andra avgifter samt bl.a. dra av moms direkt via plattformen. Det här lyfts även upp av bland andra forskaren Mats Nylund i sin rapport om plattformsekonomi för tankesmedjan Agenda. År 2018 lämnade nämligen en tredjedel av de som hyr ut sin lägenhet via Airbnb sina skatter obetalda. Och då de erbjudna tjänsterna avancerar från cykelbud till mer kunskapsintensiva tjänster kommer även summorna som rör sig via plattformarna att öka.
Så som även Fjäder tillsammans med sina nordiska kolleger påpekar i Hbl handlar plattformsekonomin inte enbart om tjänster som Airbnb, utan plattformsekonomin påverkar i stort sätt alla branscher. Digitaliseringen möjliggör nya former av affärsverksamhet, som ur konsumentens synvinkel ofta upplevs effektivare, förmånligare och enklare att utnyttja än de tidigare. Ofta handlar det även om helt nya typer av tjänster.
För att det ska vara lönsamt att arbeta och för att vi ska orka längre i arbetslivet samt få upp sysselsättningen i Finland är det viktigt att erbjuda så många olika individuella anställningsformer som möjligt. För vissa passar traditionella mer regelbundna arbetstider, medan andra föredrar att arbeta intensivt under kortare perioder och sedan vila upp sig. Ett modernt samhälle strävar efter att främja allas möjligheter att utvecklas efter egna förmågor.
