Plattformsekonomin ger möjligheter

20.10.2019 kl. 11:11

Akavas ordförande Sture Fjäder lyfte tillsammans med sina nordiska kolleger i en insändare (Hbl 2.9.2019) upp behovet av gemensamma spelregler inom det som kallas plattformsekonomi. Skribenterna är ute i ett angeläget ärende eftersom plattformsekonomin växer kraftigt. Enligt konsultföretaget PwC:s uppskattning kan potentiella totalvärdet av transaktioner inom plattformsekonomin uppgå till hela 1,3 miljarder euro i Finland redan nästa år. Fenomen relaterade till plattformsekonomi är även något bl.a. riksdagens framtidsutskott fäst stor uppmärksamhet vid. 

Plattformsekonomin kan anses ha uppkommit som följd av den datatekniska utvecklingen i USA och landet är än idag världsledande när det gäller upprättandet av nya bolag, antalet bolag och omsättning inom plattformsekonomin. Kina följer snabbt utvecklingen och är redo att tänka i nya banor för att främja nya affärsverksamhetsmodeller. Europa har däremot hamnat på efterkälken i utvecklingen av plattformsekonomin - trots en gemensam inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft.

Samtidigt som plattformsekonomin kan leda till ökad sysselsättning, tillväxt och nya innovationer är det av vikt att skydda konsumenter samt se till att skatter och arbetsvillkor är rättvisa. I ett läge där en stor del av människors arbetsliv framöver kan komma att falla utanför den ram vi tidigare vant oss vid är det även viktigt att befintliga system och strukturer kan förnya sig. 

Plattformsekonomin kommer i framtiden även garanterat att medföra större skatteintäkter för finansierandet av vår välfärdsservice. Därför är det viktigt att myndigheterna tillsammans med de digitala plattformarna utvecklar tekniska lösningar som gör att både de som erbjuder och de som köper tjänster kan betala skatt och andra avgifter samt bl.a. dra av moms direkt via plattformen. Det här lyfts även upp av bland andra forskaren Mats Nylund i sin rapport om plattformsekonomi för tankesmedjan Agenda. År 2018 lämnade nämligen en tredjedel av de som hyr ut sin lägenhet via Airbnb sina skatter obetalda. Och då de erbjudna tjänsterna avancerar från cykelbud till mer kunskapsintensiva tjänster kommer även summorna som rör sig via plattformarna att öka.

Så som även Fjäder tillsammans med sina nordiska kolleger påpekar i Hbl handlar plattformsekonomin inte enbart om tjänster som Airbnb, utan plattformsekonomin påverkar i stort sätt alla branscher. Digitaliseringen möjliggör nya former av affärsverksamhet, som ur konsumentens synvinkel ofta upplevs effektivare, förmånligare och enklare att utnyttja än de tidigare. Ofta handlar det även om helt nya typer av tjänster.

För att det ska vara lönsamt att arbeta och för att vi ska orka längre i arbetslivet samt få upp sysselsättningen i Finland är det viktigt att erbjuda så många olika individuella anställningsformer som möjligt. För vissa passar traditionella mer regelbundna arbetstider, medan andra föredrar att arbeta intensivt under kortare perioder och sedan vila upp sig. Ett modernt samhälle strävar efter att främja allas möjligheter att utvecklas efter egna förmågor.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00