Nu snackas kontinuerligt lärande

19.10.2019 kl. 06:51
Rinnes regering har gett sin första budget för behandling i riksdagen

Mycket ros men också en del ris gavs kring budgeten i riksdagsdebatten efter att den 900 sidor tjocka gula budgetboken delades ut på riksdagsledamöternas platser i plenisalen. Förutom att regeringens ministrar är sysselsatta med EU-ordförandelandets förpliktelser har jobbet med olika reformer tagit fart.

Vid sidan om den förlängda läroplikten, ska höjas från 16 till 18 år, kommer en stor del av diskussionen inom utbildningssektorn att fokusera på reformen om kontinuerligt lärande något som i folkmun ofta kallas för livslångt lärande.

Under Finlands självständighetstid har arbetet och arbetsmarknaden ändrats en hel del. Vi har gått från ett agrarsamhälle till industrisamhälle, från industrisamhälle till servicesamhälle.

Också nu är vi inne i ett brytningsskede. Digitaliseringen, och allt vad artificiell intelligens innebär, medför att en del jobb kommer att försvinna och nya jobb kommer i stället. Att sia om framtiden är inte lätt men det har förutspåtts att arbetsmarknaden fortsättningsvis behöver många händer, det vill säga folk som jobbar konkret med till exempel vården, men även högt kvalificerade experter. För dem som har ett jobb ”mittemellan” kommer det att vara mera utmanande.

I tisdags nämnde futuristen Niko Herlin på Folktingets 100-årsseminarium att 65 procent av de barn som går i grundskolan idag kommer att jobba med yrken som ännu inte finns.

Den förutspådda förändringen är otroligt stor. Här krävs att hela samhället - individen, arbetsgivarna, arbetsmarknadsparterna och utbildningsinstanserna - är beredda på en förändring, som naturligtvis inte kommer ske genast.

För att gynna sysselsättningen krävs alltså att en stark satsning på utbildning och kompetens. Arbetslivets ändrade karaktär ställer krav som betydligt ökar behovet av att uppdatera det egna kunnandet och av ett kontinuerligt lärande.

I stället för att vi tidigare efter grundutbildningen studerat till ett yrke, ofta jobbat hela yrkeskarriären med det yrket vi studerat fram till pension så kommer tågordningen i framtiden troligen att se annorlunda ut. Då blir det vanligare vi efter grundutbildningen studerar och jobbar, studerar igen och jobbar, för att studera och jobba igen innan pension. Tendensen idag är att de som mest behöver fortbildning eller omskolning till nytt yrke deltar i den minst.

Det kommer att krävas större smidighet av utbildningsanordnarna och arbetsgivarna i framtiden. Exakt vad som krävs och hur det ska ordnas kan man bara sia om men metoder som lyfts fram är bland annat att öka antalet kompletterande utbildningar och specialiseringsutbildningar för dem som är i arbetslivet samt att utveckla läroavtalsutbildningen som en väg till omskolning.

I jobbet är det även viktigt att man ser över individens ekonomi och sociala trygghet.


Reformen av det kontinuerliga lärandet bereds av en parlamentarisk grupp, som omfattar alla riksdagspartier. För SFPs del har jag förmånen att sitta i gruppen. I uppföljningsgruppen ingår även bland annat representanter för arbetsmarknadsorganisationerna.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00