Konfliktsökare på sociala medier

12.10.2019 kl. 12:02

Då jag gick i högstadiet fick jag min första mobiltelefon. Det mest revolutionerade var inte att man kunde ringa utan en sladd i lurens ena ända, utan att man kunde skicka textmeddelanden. Eftersom varje meddelande kostade pengar var det med stor möda man försökte få in så mycket beskrivande innehåll i varje meddelande som kunde ha maximalt 160 tecken.

 

Jag har många gånger funderat på hur världen skulle se ut idag om alla skulle ha lika stor omsorg när man formulerar tweets eller inlägg på sociala medier. En tweet fick först bara vara 140 tecken. Nu har den maximala längden dubblerats. Eftertanken, innan publicering av tweets, verkar dock inte ha dubblerats.

 

Sociala medier såsom Twitter är på ett sätt helt fantastiska. De möjliggör snabb och direkt kommunikation mellan väldigt många människor. Man kan få ta del av saker som annars skulle vara svåra att följa med. För myndigheter möjliggör det att snabbt få ut samhällsinformation. Det ger också möjlighet för politiker och andra samhälleliga aktörer att enkelt informera om sitt arbete samt att göra ställningstaganden.

 

Sociala medier såsom Twitter är på ett annat sätt helt förfärliga. De förenklar möjligheterna att sprida rykten och direkt felaktiga fakta, också med källa utanför det egna landets gränser. De bidrar till ett hårdare samhällsklimat. Det gör också politiken och samhällsdebatten mer svartvit eftersom debatten sker utan redaktör och moderator, samt att man slipper titta varandra i ögonen.

 

Jag har förundrats över att rätt många debatter på Twitter, antagligen i hopp om publicitet, ena börjar med en brandfackla eller en tegelsten. På 280 tecken är det i och för sig så klart svårt att ge annat än enkla lösningar på svåra problem. Problemet är att det polariserar debatten på ett olyckligt sätt och snarare uppmuntrar till konfliktsökning än till konfliktlösning. För vem hade för fyra år sedan trott att ledaren för den fria världen på Twitter skulle mobba en 16-årig tjej från Sverige. Vanliga människor häver också ur sig saker som man aldrig skulle säga till någon annan om man såg hen i ögonen. Det här har inget att göra med politisk korrekthet och om vad man får eller inte får säga. Det har att göra med att man ska behandla sina medmänniskor med respekt.

 

Det är illa att det idag grälas i frågor i debatter på sociala medier som man enkelt hade kunnat lösa om man bara hade suttit ner en stund och tittat varandra i ögonen och låtit sunt förnuft samt rim och reson råda.

 

Det har alltid varit viktigt att behandla människor med respekt samt på det sättet man själv vill bli behandlad. Jag tror att det är extra viktigt att påminna om det idag. Behovet av att lyssna, vilket inte handlar om att bara vänta på sin egen tur att få tala, är också viktigare än på länge. Här är det viktigt att politiker föregår med gott exempel. Sociala medier är fantastiska, men ibland känns det som om det vore bra om man först tänkte på hur andra kan uppleva det man skriver, innan man publicerar sina inlägg.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00