Finland behöver en samtyckeslag och en förnyad sexualbrottslagstiftning

18.09.2019 kl. 16:10

Riksdagen höll under onsdagen remissdebatt om medborgarinitiativet om att definiera våldtäkt utifrån avsaknad av samtycke. Initiativet, som även kallats för Samtycke 2018, föreslår en ändring av strafflagens 20:e kapitel om sexualbrott. Den nuvarande lagstiftningen kräver att utövaren tvingar offret till samlag med våld eller hot om våld, för att det skall definieras som våldtäkt.

 

Medborgarinitiativet föreslår istället att man ska dömas för våldtäkt då man utan samtycke genomför samlag med en annan person. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna konstaterade redan år 2003 att våldtäkt definieras som samlag utan samtycke.

 

I regeringsprogrammet slår man fast att en totaltrevision av lagstiftningen gällande sexualbrott ska genomföras, där utgångspunkterna ska vara integritet och rätten till sexuell självbestämmanderätt. Man slår också fast att definitionen av våldtäkt skall ändras så att den baseras på avsaknad av samtycke, i likhet med initiativet, och så att rättssäkerheten tillgodoställs.

 

Våldtäkt definieras redan genom samtycke i ett flertal länder, bl.a. Sverige, Tyskland och Storbritannien.

 

-                           En revision av sexualbrottslagstiftningen är behövlig och våldtäktsstatistiken i Finland är allt för hög idag. En ändring av definitionen skulle förhoppningsvis minska på mörkertalet i statistiken på våldtäkter som aldrig anmäls, säger Mats Löfström.

 

-                           Varje våldtäkt är en för mycket och en sådan här modell baserat på samtycke skulle göra det klarare var gränsen går och ge ett starkare rättsskydd åt någon som utsetts för ett sexuellt övergrepp. Av den anledningen är det också viktigt att en totalrevision av hela sexualbrottslagstiftningen görs, något vi kom överens om i regeringsförhandlingarna, säger Löfström.

 

Strafflagen är enligt självstyrelselagen rikets behörighet och dens bestämmelser gäller också i sin helhet på Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00