Tillsammans är vi starkare

13.09.2019 kl. 10:20
Frihet, jämställdhet, öppenhet, hållbarhet och likabehandling är bara några av de värderingar vi kan säga kännetecknar Norden.

Det är de här värderingarna i kombination med starkt förtroende som utgör grunden i det nordiska välfärdssamhället, och som gjort det lätt att samarbeta för de nordiska länderna. Det nordiska samarbetet är etablerat inom såväl civilsamhället och kulturen som inom politiken och näringslivet.

 

För Finlands utveckling har det varit och är viktigt att ha ett tätt samarbete med samhällen som liknar vårt eget. Finland är en starkare aktör internationellt och inom EU tillsammans med de övriga nordiska länderna. Det nordiska samarbetet ger oss också bättre förutsättningar att tackla de stora övergripande utmaningarna som t.ex. kampen mot klimatförändringen. Finlands tvåspråkighet och det svenska i vårt land mår bra i den nordiska gemenskapen. 

 

Det nordiska samarbetet fungerar bra. Men det finns ändå skäl att ibland stanna upp och fundera på vart vi vill gå, och göra strategiska prioriteringar för att bli ännu bättre. Det är mot den bakgrunden Nordiska Ministerrådet nyligen godkände en vision för det nordiska samarbetet. Som nordisk samarbetsminister har jag fått vara med i beredningsarbetet. Visionen kan sammanfattas i rubrikerna ”ett grönt Norden”, ”ett konkurrenskraftigt Norden” och ”ett socialt hållbart Norden”.

 

Ett grönt Norden handlar om att tillsammans främja en grön omställning av våra samhällen och arbeta för koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi. De nordiska länderna har en möjlighet att tillsammans göra betydande insatser inom området. Klimatförändringen, föroreningar och hot mot den biologiska mångfalden kräver åtgärder. För att lyckas behövs lösningar såväl lokalt som gemensamt i hela Norden.

 

Ett konkurrenskraftigt Norden innebär att vi tillsammans främjar hållbar tillväxt baserad på kunskap, innovationer, fri rörlighet och digital integration. Det finns möjligheter att nå framsteg t.ex. inom hållbar energiproduktion, transporter, investeringar, bioekonomi och cirkulär ekonomi. På det här sättet kan vi nå en hållbar ekonomisk tillväxt, skapa flera jobb och säkra vår konkurrenskraft.

 

Med ett socialt hållbart Norden vill vi främja en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar, ökat kulturutbyte och stärkt välfärd. Jämställdhet och social rättvisa är grundvärderingar i de nordiska länderna och har samtidigt skapat dynamiska ekonomier. Synen på utbildning, innovation och forskning som investeringar i framtiden är gemensam för de nordiska länderna. Förbättrad rörlighet och fördjupad integration stärker våra länder och gör livet lättare för medborgarna och för företagen.

 

På 1950-talet kunde de nordiska länderna komma överens om passfrihet. Det var på sin tid ett globalt enastående framsteg. Sedan dess har mycket positivt hänt som ingen kunde tänka sig då. Jag tror att vi idag genom ett strategiskt arbete med en modern vision kan nå ytterligare framsteg, sådana som ingen kanske kunde tänka sig för bara några år sedan. Tillsammans är vi starkare.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15