Norden på Världskartan

08.09.2019 kl. 10:55
Veckan som gått inleddes för egen del genom flertalet intressanta möten och träffar inom Nordiska Rådet.

Det kändes bra att bli vald till utskottet för tillväxt och utveckling i Norden - bl.a. eftersom det ger ytterligare en arena för att lyfta fram och driva gränsregional samverkan i allmänhet och kvarkenregionen i synnerhet. Att stärka det nordiska är även det bästa sättet att konkret stärka svenskan i Finland.

 

Under dagarna och diskussionerna med de nordiska vännerna fäste jag mig speciellt vid tre viktiga och intressanta frågor. För det första konstaterade Ulf Sverdrup, direktör för Nordens utrikespolitiska institut NUPI, att det finns goda grunder för att göra en ny "Stoltenberg-rapport" som stakar ut det framtida nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet.

 

Ett annat viktigt och intressant initiativ - som direkt skulle hjälpa folk i vardagen - var tanken om ett nordiskt E-Recept, som alltså skulle möjliggöra det faktum att medicin som ordineras i ett nordiskt land kunde lösas ut i ett annat nordiskt land. Det tredje som kan nämnas är ett initiativ som specifikt gällde mitt eget utskott och som gällde ambitionen att göra Norden till föregångare inom elektrifiering av sjöfart och terminaler samt därtillhörande reglering. Här finns mycket att vinna för nordiska bolag och därmed stor potential för nya arbetsplatser även för kommande generationer.

 

Såväl Vasa som Umeå hör som bekant till städer som satsar rejält på sina respektive hamnar och det är fantastiskt att konkret se hur nya kvarkenfärjan nu tar form med fina partners som ABB, Wärtsilä, WE Tech, VEO, Danfoss och många fler. Blev själv oerhört imponerad av tillverkningenprocessen för ABB:s unika Azipod-drivsystem då jag i veckan besökte fabriken i Nordsjö.

 

Under innevarande år har Österbottens förbund fungerat som koordinator för såväl valkretsens eget nätverk av landskap som för hela Västra Finlands motsvarande. I samband med vårt sista värdskap för stormötet i onsdags valde vi att fästa speciell uppmärksamhet vid trafiksystemplanering och väginvesteringar. Att vi österbottningar tillsammans skall klara av att få till stånd en del omkörningsfiler bör vara lika självklart som att vi fick in riksåttan i stomvägsnätverket, men vi bör även tillsammans med vänner i bl.a. Jyväskylä, Tammerfors och Björneborg se till att vi rejält förstärker och förbättrar väg- & tågförbindelser i hela Västra Finland. Att dessutom komplettera kommunikationerna med regionala elflyg inom kvarkenregionen kan kännas som en utopi idag med självklart om ett antal år, så jag anser att det är ett av de områden vi definitivt inom Kvarkenrådet EGTS ska börja arbeta för nu när nya färjan är i hamn. Förutom näringslivet kommer det naturligtvis att gynna fördjupad samverkan inom utbildning, vård samt locka nya människor till regionen. Veckan avslutades med att tillsammans med en del av talmanskonferensen träffa Europaparlamentets talman samt ledare för alla politiska grupperingar i parlamentet. Som kuriosa kan nämnas att vi i riksdagens framtidsutskott tog beslut om att under kommande månader besöka två av Europas absolut mest intressanta ställen: Cern - och Vasa!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35