Vägarna och deras underhåll är något som bekymrar många. Riksväg 8, vilken är ryggraden i vårt transportnät i Österbotten, betonas av de flesta. Även de mindre statliga vägarnas skick inger bekymmer, vilket vi fick läsa om i tisdagens nummer av denna tidning (3.9). Tillsammans med mina kolleger från regionen arbetar jag samstämmigt för att våra vägar skall förbättras och för att vi får en positiv utveckling. Regeringsprogrammet utgör en bra grund för detta men för att vi ska få vägarna i skick krävs det kraftansträngningar av oss alla. Vi har en stor reparationsskuld att ta igen. Alla vägar kan inte åtgärdas under ett år men riktningen är nu den rätta.
Postens löneskillnader har väckt diskussion den här veckan. Under höstens första plenum verkade riksdagen vara relativt enig om att ledningens löner är orimliga. Löneskillnader hör till en marknadsekonomi men löneutvecklingen bekymrar mig ändå, inte bara gällande Posten utan i offentliga företag överlag. En fungerande post är viktig för glesbygden och det är klart att Posten måste utvecklas. Men i ett samhälle som vill vara tryggt och inkludera alla får löneutvecklingen inte gå åt så drastiskt olika håll och utmana medborgarnas rättsuppfattning. Staten ska så lite som möjligt blanda sig i lönepolitiken, men jag tackar ändå regeringen och den ansvariga ministern som tagit tag i ledningens löner.
Skarvdebatten har blossat upp i de österbottniska medierna och bland allmänheten i och med att den s.k. skarvarbetsgruppen enligt offentliga uppgifter har svårigheter att nå någon form av enighet. Arbetsgruppen är ju inte den första men hoppeligen den sista som arbetar med denna fråga. Vår nuvarande lagstiftning och EU-direktiv möjliggör redan i princip så kallad skyddsjakt på skarv men i praktiken har NTM-centralen i Egentliga Finland varit motvillig att bevilja lov för skyddsjakt. Med andra ord finns det redan sätt att minimera skadorna som skarven orsakar kustfisket och miljön. Men bara om viljan finns. Nu gäller det för alla att inse sitt ansvar så att enighet kan nås. Enighet kräver dock förståelse för de hot som skarven utgör för kustfisket och närmiljön. De som lever i, av och med skärgårdsmiljön är de experter vars erfarenheter bör väga tungt när lösningarna diskuteras. Alla måste inse att det är skärgårdsbefolkningens levebröd och vardagsliv det handlar om.
Jag ser med tillförsikt och stort hopp på höstens arbete. De frågor jag lyft här är ett urval av de frågor som kommer att uppta mitt arbete nu i höst. Landsbygden, lönsamheten inom livsmedelsproduktion och klimatpolitiken är andra stora frågor att ta tag i.
