Motion och idrott för alla

06.08.2019 kl. 15:19

Sommarledigheten kan ge oss tid att reflektera över vår omgivning och tillbringa tid med våra allra käraste. Jag har under en del av min ledighet fått följa med min sons fotbollslag till Dublin. Det var en väldigt trevlig resa och jag kunde igen en gång konstatera att idrott är givande på så många olika sätt. Den förenar och fostrar, förutom att det handlar om tävling. Pojkarnas lag hade för övrigt laganda som motto.

 

Idrott och motion är bra och nyttigt också på många andra sätt. Undersökningar visar att de stärker oss som människor både fysiskt och psykiskt. Idrott kan också ge oss en känsla av delaktighet oberoende om vi deltar som idrottare, bakgrundsaktörer i en förening eller på läktaren. För mig är motion en viktig del av vardagen. Den ger mig energi och får mig att må bra.

 

Alla borde ha rätt och möjligheter till idrott och motion, speciellt med tanke på de positiva effekter det har på individnivå. Både äldre och yngre borde få leka, motionera eller idrotta. För att det här ska vara möjligt behöver det finnas eller skapas tillräckligt bra förutsättningar i form av olika anläggningar. Ansvaret för det ligger till stora delar på kommuner och staten, men även den privata sidans bidrag är av stort värde.

 

Då jag för en vecka sen vistades i Dublin var jag imponerad över hur staden och universiteten satsat på fina och ändamålsenliga faciliteter för åtminstone fotboll och rugby. Visst har det ju satsats en hel del på idrottsanläggningar även i Finland under de senaste åren, men jag tycker ändå att vi borde göra ännu mera. Med tanke på hur viktigt det är att människor rör på sig behöver det finnas goda förutsättningar att lätt kunna syssla med motion och idrott. Alla trivs inte med eller är lämpade för samma grenar. Därför måste det finnas en bredd av olika alternativ. Det ska finnas fotbollsplaner, inomhusanläggningar, näridrottsplatser, lättrafikleder, löptrappor och förstås också lekplatser som inspirerar till rörelse.

 

Det är inte alltid bara existensen av faciliteterna som garanterar jämlika möjligheter till motion och idrott. I somras deltog jag i en diskussion i Suomi Areena om jämställdhet inom idrotten. Budskapet var tydligt. Vi behöver medvetna och konsekventa åtgärder och en bra uppföljning av dem för att verkligen ge lika förutsättningar inom idrotten för män och kvinnor. Det handlar om allt från träningsförhållanden, utrymmen, hur offentliga stöd fördelas, antal träningar och tränarnas utbildningsnivå till sponsorer, publik och synlighet. Alla de här faktorerna hänger ihop och påverkar varandra.

 

Yle är ett bra exempel på hur man målmedvetet kan förbättra jämställdheten inom sitt eget område. Yle har strategiskt arbetat för att genom sina kanaler sträva till att visa lika mycket dam- och herridrott och dessutom också porträttera idrottarna på samma villkor. Sändningen av hela sommarens fotbolls-VM för damer är ett bra exempel på medvetna val. Det var en mycket lyckad satsning.

 

Min erfarenhet från idrotten och också resan till Dublin är att både män och kvinnor kan vara lika bra idrottare. Att se unga pojkar göra Megan Rapinoes eller andra måldrottningars målgester från sommarens fotbolls-VM känns bra att se. Vi måste se till att skapa jämställda förutsättningar för alla, innan vi kan räkna med framgång. Det stöder i grund och botten våra allas välmående oberoende om vi siktar på att bli bäst i vår gren eller bara må lite bättre.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15