En ny portfölj

03.07.2019 kl. 15:18
De senaste månaderna har varit händelserika.

Efter riksdagsvalet hölls det intensiva regeringsförhandlingar och nu har regeringsarbetet sparkats igång i rask takt inför Finlands EU-ordförandeskap, som inleddes i måndags. Jag ser för egen del framemot att sköta uppdraget som minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Det är två viktiga områden med en naturlig koppling till varandra.

Det att regeringen har en minister för nordiskt samarbetet och jämställdhet visar att det finns en uttalad vilja att prioritera just dessa frågor. Det är dessutom för mig personligen otroligt intressant att få insyn i flera olika ministerier. Frågor kring nordiskt samarbete ligger i Utrikesministeriet, jämställdheten främst i Social- och hälsovårdsministeriet, men även till viss del i Arbets- och näringslivsministeriet och jag är fysiskt stationerad på Justitieministeriet.

Det nordiska samarbetet är en viktig del av Finlands utrikespolitik och internationella relationer. De nordiska länderna delar samma värderingar gällande demokrati, öppenhet och välfärdsstaten. Våra samhällen bygger på ett starkt förtroende människor emellan. För att upprätthålla och förbättra det nordiska samarbetet behövs ändå krafttag och vilja. Ett tecken på det här upplevde jag för två veckor sedan då jag för första gången träffade mina nordiska samarbetsministerkolleger i Hella på Island. Där kom vi bland annat överens om en gemensam vision för Nordiska Ministerrådet. Visionen godkänns slutligen av statsministrarna vilket ger visionen tyngd och en sektoröverskridande verkan. Vi har valt att speciellt lyfta fram tre olika politiska områden. De är ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett inkluderande Norden.

Jämställdhet kan sägas vara något av ett nordiskt varumärke och finns med i den nya visionen. Strävan till att alla människor är inkluderade i samhället, ges lika förutsättningar och har känsla av trygghet är en av framgångsfaktorerna i Norden. Det finns mycket vi kan och behöver göra för att vi i Finlands ska bli bättre på att främja jämställdhet och motverka diskriminering, både strukturellt och då det gäller attityder. Förra regeringen utgick ifrån inställningen att män och kvinnor är jämställda. Den här regeringens intentioner är betydligt mera ambitiösa. Jämställdhet lyfts bland annat fram i utrikes- och säkerhetspolitiken, ett jämställdhetsprogram kommer att utarbetas och regeringen förbinder sig att genom budgetprocessen och i alla viktiga reformer beakta jämställdhet. Lönejämställdhet ska främjas och ett åtgärdsprogram för förebyggande av våld mot kvinnor ska utarbetas. Kort sagt är målsättningen att Finland ska bli ett ledande land i fråga om jämställdhet och det arbetar jag mer än gärna för.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00