Spets, topp och innovationer

10.07.2019 kl. 15:13
I det nuvarande regeringsprogrammet fästs allt större uppmärksamhet vid regionernas särdrag. Finlands framgång och utveckling kan tryggas då regionerna får utvecklas enligt sina specifika styrkor.

Landet präglas av såväl glesbygdsområden och skärgård som tillväxtcentrum och metropolområde. Regionernas och städernas egenskaper och behov bör noteras och tas i beaktande för att undvika onödiga bromsklossar på regionalt plan. Olika områden har olika förutsättningar och lösningarna måste därför också se olika ut.

 

Regional utveckling som tar de lokala förutsättningarna i beaktande betyder förstås inte att det enbart är kärnområdets behov som är av betydelse. Det betyder heller inte att det bara är de perifera delarnas behov som måste beaktas. Regeringsprogrammet poängterar att utvecklingen sker i samarbete över kommungränserna och i samarbete mellan olika aktörer. Levnadsmöjligheterna och förutsättningar för företagande ska ses över i såväl regionstäder som på glesbygdsområden. 

 

 

 

Åboregionen har de senaste åren upplevt ett uppsving speciellt inom varvsindustrin. Det här skapar en situation där utbudet av arbetskraft inte motsvarar den efterfrågan som nu råder. Dagsläget är minst sagt utmanande. Enligt Egentliga Finlands förbund uppger hälften av regionens företag inom exportbranschen att de har problem med att rekrytera arbetskraft med tillräcklig utbildning. Kompetent arbetskraft behövs för att företagen i regionen också i framtiden ska kunna utvecklas. Att Åbo ska kunna fungera som en motor för regionen är av allra största vikt. Mår Åbo bra, mår även omkringliggande områden bra och på så sätt har hela regionen möjlighet att utvecklas. Utbildningsmöjligheterna måste alltså kunna få följa denna trend för att vi även i framtiden ska ha kompetent arbetskraft inom regionen. Idag är vändningarna på arbetsmarknaden bra mycket snabbare än tidigare. Vi behöver absolut bli bättre på att anpassa utbildningssystemet för att i ett tidigare skede tillgodose arbetsmarknadens verkliga behov. Det här gäller inte bara utbildning av de unga. Det här gäller i allt större grad också de som redan är i arbetslivet.

 

Då det kommer till Åboregionens utveckling är sjöfart, utbildning och forskning centrala faktorer. Vår region ska ses som det ledande maritima centret där industri, hav och utbildning möts. Varvsindustrin blomstrar och vid Åbo Universitet önskar man inom snar framtid kunna inleda utbildningen av diplomingenjörer i maskinteknik och materialteknik. Åbo stads miljondonation till Åbo Akademi för en professur i havsforskning stärker ytterligare regionens roll som Finlands maritima knytpunkt. Vi ska vara ledande inom Norden och varför inte också globalt?

 

 

Genom ökat samarbete, riktade åtgärder och modiga satsningar skulle Åbo med omnejd på ett ännu starkare sätt kunna befästa sin status som ett hållbart maritimt centrum. Våra målsättningar ska vara höga. Vi ska inte bara vara bäst i världen på det vi gör, vi ska också göra det på ett hållbart sätt. Vi ska knyta ihop spetskompetens med toppforskning och nya innovationer. Det är så vi kan vara med och tävla med resten av världen.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15