Spets, topp och innovationer

10.07.2019 kl. 15:13
I det nuvarande regeringsprogrammet fästs allt större uppmärksamhet vid regionernas särdrag. Finlands framgång och utveckling kan tryggas då regionerna får utvecklas enligt sina specifika styrkor.

Landet präglas av såväl glesbygdsområden och skärgård som tillväxtcentrum och metropolområde. Regionernas och städernas egenskaper och behov bör noteras och tas i beaktande för att undvika onödiga bromsklossar på regionalt plan. Olika områden har olika förutsättningar och lösningarna måste därför också se olika ut.

 

Regional utveckling som tar de lokala förutsättningarna i beaktande betyder förstås inte att det enbart är kärnområdets behov som är av betydelse. Det betyder heller inte att det bara är de perifera delarnas behov som måste beaktas. Regeringsprogrammet poängterar att utvecklingen sker i samarbete över kommungränserna och i samarbete mellan olika aktörer. Levnadsmöjligheterna och förutsättningar för företagande ska ses över i såväl regionstäder som på glesbygdsområden. 

 

 

 

Åboregionen har de senaste åren upplevt ett uppsving speciellt inom varvsindustrin. Det här skapar en situation där utbudet av arbetskraft inte motsvarar den efterfrågan som nu råder. Dagsläget är minst sagt utmanande. Enligt Egentliga Finlands förbund uppger hälften av regionens företag inom exportbranschen att de har problem med att rekrytera arbetskraft med tillräcklig utbildning. Kompetent arbetskraft behövs för att företagen i regionen också i framtiden ska kunna utvecklas. Att Åbo ska kunna fungera som en motor för regionen är av allra största vikt. Mår Åbo bra, mår även omkringliggande områden bra och på så sätt har hela regionen möjlighet att utvecklas. Utbildningsmöjligheterna måste alltså kunna få följa denna trend för att vi även i framtiden ska ha kompetent arbetskraft inom regionen. Idag är vändningarna på arbetsmarknaden bra mycket snabbare än tidigare. Vi behöver absolut bli bättre på att anpassa utbildningssystemet för att i ett tidigare skede tillgodose arbetsmarknadens verkliga behov. Det här gäller inte bara utbildning av de unga. Det här gäller i allt större grad också de som redan är i arbetslivet.

 

Då det kommer till Åboregionens utveckling är sjöfart, utbildning och forskning centrala faktorer. Vår region ska ses som det ledande maritima centret där industri, hav och utbildning möts. Varvsindustrin blomstrar och vid Åbo Universitet önskar man inom snar framtid kunna inleda utbildningen av diplomingenjörer i maskinteknik och materialteknik. Åbo stads miljondonation till Åbo Akademi för en professur i havsforskning stärker ytterligare regionens roll som Finlands maritima knytpunkt. Vi ska vara ledande inom Norden och varför inte också globalt?

 

 

Genom ökat samarbete, riktade åtgärder och modiga satsningar skulle Åbo med omnejd på ett ännu starkare sätt kunna befästa sin status som ett hållbart maritimt centrum. Våra målsättningar ska vara höga. Vi ska inte bara vara bäst i världen på det vi gör, vi ska också göra det på ett hållbart sätt. Vi ska knyta ihop spetskompetens med toppforskning och nya innovationer. Det är så vi kan vara med och tävla med resten av världen.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00