Pressmeddelande

Rehn-Kivi hoppas på ett positivt resultat för Nylands särlösning

16.08.2019 kl. 16:07

Utredningsarbetet om en särlösning för social- och hälsovårdstjänsterna i Nyland i samband med reformen av social- och hälsovården inleddes med ett diskussionsmöte med landskapets kommuner och social- och hälsovårdsaktörer under fredagen.

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) betonar vikten av att hitta en fungerande särlösning i Nyland.

- Nyland, som är landets till folkmängden största landskap med många utmaningar bland annat beträffande den heterogena befolkningsgruppen och den språkliga spridningen, kräver en speciallösning i vårdreformen. Detta är avgörande för att också nylänningarna ska garanteras vård på jämlika grunder, säger Rehn-Kivi.

- Jag är glad över att flera skrivningar i regeringsprogrammet nu poängterar att service på svenska också i praktiken ska kunna erbjudas medborgarna på samma nivå som på finska. Nyland är ett område som växer kraftigt och många städer i landskapet har fler invånare än hela mindre landskap. Det är därför viktigt att höra alla de nyländska kommunerna i den fortsatta beredningen. Flera kommuner ordnar och producerar högklassig vård och det ska de få göra även i fortsättningen, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi betonar att det behövs samarbete över kommungränserna för att förbättra de tjänster som inte fungerar på svenska i dagens läge, som tex. barnpsykiatri och missbrukartjänster, samt garantera vård och svenskspråkiga tjänster för personer med funktionsnedsättning.

- Jag hoppas på ett positivt resultat för Nylands särlösning. En fungerande närservice och kvalitativ vård är ändå viktigare än strukturerna, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00