Pruta inte på utbildningspotten

22.08.2019 kl. 13:57
Den tilltänkta höjningen av anslagen till universiteten och yrkeshögskolorna bör verkställas. Det anser svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte som fortsatte i Jakobstad på torsdag.

– Regeringsprogrammet som skrevs i maj på Ständerhuset betydde en kursändring i utbildningspolitiken och det var med glädje man tog emot det budskapet inom utbildningssektorn och på högskolorna. Därför bör regeringen hålla fast vid regeringsprogrammet, prioritera och se till att tilläggssatsningarna finns med i statsbudgeten för nästa år, säger riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Det är viktigt när vi bygger upp vår konkurrenskraft inför framtiden.

 
Svenska riksdagsgruppen betonar att det är oerhört viktigt att vi når upp till en sysselsättningsgrad på 75 procent.

– Finland behöver en välutbildad befolkning, ett fortsatt gott företagsklimat och satsningar på företagens verksamhetsförutsättningar, säger SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– Därför blev jag förvånad över finansministeriets budgetförslag gällande högskolorna och yrkesskolorna. Jag ser det som självklart att den frågan ännu behöver lösas i samband med den kommande budgetrian i september.

Svenska riksdagsgruppen vill fortsätta bygga ett Finland med framtidstro.

– Vi är övertygade om att regeringen är på rätt väg och vi är glada för all den positiva respons som vi nåtts av under sommaren av människor i olika delar av landet, som känner en lättnad över att det nu kommer att bli positiva förändringar i vårt land, säger Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen understryker att familjeledighetsreformen inte kan uppskjutas.

– Reformen får inte begravas i en arbetsgrupp, utan klara riktlinjer finns i regeringsprogrammet för att genomföra den. Vi behöver en mer flexibel och jämställd arbetsmarknad och sätta in alla åtgärder för att höja sysselsättningsgraden, betonar gruppen.
 
Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist understryker att SFP kräver tillräckliga satsningar på alla utbildningsstadier. Han efterlyser också ett tätare samarbete och bättre informationsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknaden.

– Utbildningsanordnare måste ges bättre förutsättningar att tillgodose de behov arbetsmarknaden och olika regioner har. Detta kommer att vara avgörande för att uppnå regeringens sysselsättningsmål och för att ge människor relevant och meningsfull utbildning, säger Blomqvist.

Riksdagsgruppen vill också se tillräckliga satsningar på hela kedjan polis, åklagare och domstolsväsende.

– Det är viktigt att regeringen vill öka antalet poliser. Lika viktigt för att i praktiken kunna förkorta rättegångstiderna, är att också åklagarväsendet och domstolarna får tilläggsresurser. Det handlar i slutändan om befolkningens tilltro till ett fungerande rättssystem, betonar riksdagsgruppen.



Henriksson: Öppna upp arbetsmarknaden för pensionärer och invandrare

Det borde bli mer attraktivt att ta emot arbete som pensionär. Det säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

För att råda bot på arbetskraftsbristen som finns inom vissa områden bör vi använda alla våra resurser.
Hon ser frågan som både skattepolitiskt och sysselsättningspolitiskt viktig.

– Det finns många äldre människor som gärna ännu skulle arbeta efter pensioneringen. Det borde samhället sporra skattemässigt. Därför borde vi på allvar också titta på möjligheterna att göra det mer attraktivt för pensionärer att ta emot arbete. Det kan handla om allt från någon timme i veckan till deltidsjobb eller vikariat. Med den befolkningsutveckling vi har behöver vi ta vara på alla våra resurser, säger Henriksson.

För att nå de sysselsättningspolitiska målen behöver Finland också en aktiv arbetskraftsinvandring. Prioriteringen borde ligga vid att få arbetskraftsbristen åtgärdad och få in experter, studerande och forskare till tillväxtbranscher.

– Vi måste få bort onödig byråkrati kring arbetskraftsinvandringen. I regeringsprogrammet finns tydliga skrivningar. Nu måste de verkställas, säger Henriksson.

Frågorna lyftes fram på svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Jakobstad på torsdag.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00