Viktigt att vara med och påverka

30.05.2019 kl. 09:09
Under de senaste veckorna har jag tillbringat den överlägset största delen av min vakna tid i regeringsförhandlingarna på Ständerhuset.

Regeringsbildningsprocessen är nu inne på slutrakan, men förhandlingarna pågår fortfarande i skrivande stund. Vi är fem partier som förhandlar under ledning av Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne om att kunna enas om ett regeringsprogram och bilda en regeringskoalition. I Sfp är vi nöjda över att vi är med i förhandlingarna. Vi vill vara med och påverka, och det här ett av de viktigaste och mest konkreta sätten att påverka. Vi strävar efter att kunna förhandla oss fram till ett regeringsprogram som vi kan vara nöjda med och som för Finland framåt. Om vi lyckas avgörs i dagarna. Vi liksom alla andra medverkande partier tar slutlig ställning till regeringsmedverkan först när programmet är färdigt.

Politik är ett lagspel och i ett parlamentariskt system framhävs vikten av samarbetet över partigränserna. Det handlar om att hitta lösningar på mångfacetterade problem och skapa ramar för den offentliga ekonomin utgående från dels gemensamma målsättningar, dels alla de medverkande partiernas egna målsättningar. Det är som att lägga ett stort pussel. Det kräver ett ihärdigt arbete och både tid och tålamod att hitta de bitar som passar ihop. Förhandlingarna har förlöpt i god anda, det finns en vilja att nå samsyn och hitta kompromisser som alla kan omfatta. Det är också viktigt att redan nu bygga upp ett förtroende som skapar en bra grund för ett fyraårigt samarbete.

Mitt under de pågående regeringsförhandlingarna inföll också slutspurten i europaparlamentsvalet. Gallupsiffror förutspådde att Sfp:s mandat i parlamentet kunde vara hotat på grund av olika orsaker, inte minst högerpopulisternas frammarsch i Europa och därmed medvinden för Sannfinländarna i vårt land. Valkvällen blev spännande, förhandsrösterna gav en tydlig signal om att det kunde gå vägen, men vi levde i spänning en god stund innan det klarnade att våra väljare igen en gång hade röstat livligt på själva valdagen. Sfp och framför allt Nils Torvalds började i traditionell stil sin klättring uppåt i resultatlistan an efter som valdagens röster räknades.

Våra kandidater gjorde en fin laginsats, och precis som det finländska hockeylandslaget, kunde partiet och alla kandidaterna med sina stödgrupper motbevisa skeptikerna och segra i valet. Mandatet i europaparlamentet tryggades med god marginal. Många av kandidaterna nådde fina personliga röstetal, inte minst vår återvalda parlamentariker Nils Torvalds som samlade över en tredjedel av partiets alla röster. Väljarna visade igen en gång att de anser att Sfp behövs också i Europaparlamentet.

Det är av många orsaker viktigt att Sfp är med vid de bord där besluten fattas. Det är så man kan påverka effektivast, och bäst driva sina väljares intressen. Alla politiska partier och alla som är med i samhällsbyggandet vill påverka beslutsfattandet så mycket som möjligt. Därför är vi med i regeringsförhandlingarna och därför är det så viktigt att Sfp också efter EU-valet har en egen representant i europaparlamentet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35