Pressmeddelande

Svenska riksdagsgruppen fördelade utskottsplatserna

13.06.2019 kl. 16:52

Svenska riksdagsgruppen utsåg på sitt gruppmöte på torsdagen sina medlemmar till riksdagens olika utskott för fyraårsperioden. Riksdagsgruppens 10 mandat berättigar till representation i riksdagens samtliga utskott förutom revisionsutskottet. Eftersom gruppens två ministrar inte deltar i utskottsarbetet fördelades utskottsplatserna på gruppens övriga åtta ledamöter.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz nominerades till finansutskottet och försvarsutskottet. Sandra Bergqvist ska sitta i kommunikationsutskottet och lagutskottet, där hon fungerar som viceordförande. Eva Biaudet nominerades till stora utskottet och utrikesutskottet.

Mats Löfström väljs till grundlagsutskottet och förvaltningsutskottet. Som Ålands riksdagsledamot har han också en given plats i stora utskottet där alla EU-frågor behandlas. Anders Norrback väljs till jord- och skogsbruksutskottet och arbetslivs- och jämställdhetsutskottet, samt blir ersättare i stora utskottet. Mikko Ollikainen blir medlem i kulturutskottet och miljöutskottet.

Veronica Rehn-Kivi ska liksom under förra valperioden sitta i social- och hälsovårdsutskottet, samt bli ersättare i finansutskottet. Joakim Strand nominerades till framtidsutskottet, där han kommer att fungera som ordförande. Svenska riksdagsgruppen har en utskottsordförandepost. Strand får också en plats i ekonomiutskottet.

Utskotten väljs vid riksdagens plenum på tisdag

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00