Regeringen Rinnes regeringsprogram

11.06.2019 kl. 21:09
Gruppanförande hållet av gruppordförande, riksdagsman Anders Adlercreutz,11.6.2019

Ärade talman,

De satsningar vi gör nu för att bygga framtida konkurrenskraft, grundar sig på att vi når en sysselsättningsgrad på 75 procent. Det är ett ambitiöst mål, men det är också verklighet idag i många delar av landet. Det kräver attityd och en målmedveten politik.

Det är ett mål som de flesta partier här i salen delar. Inte bara vi i regeringen utan också ni i opposition, hoppas jag. Det ska ses som ett gemensamt mål. Som en positiv utmaning, som nånting som förenar.

För att nå det målet krävs många åtgärder. Vi ökar utbudet av arbetskraft genom att underlätta arbetskraftrelaterad invandring. Vi förbättrar möjligheterna för våra företag att anställa internationellt kunnande genom att göra det lättare för utländska studeranden att bli kvar i Finland och arbeta.

Utan satsningar i infrastrukturen når vi inte 75 procent. Regeringen höjer därför permanent anslaget för att förbättra baslederna. Den här satsningen handlar om finländarnas säkerhet och trygghet, att man skall kunna leva i hela landet, men också om goda exportleder.

Och vi genomför en familjeledighetsreform för att göra arbetslivet mera jämställt, för att företagares ställning inom de kvinnodominerande branscherna ska förbättras och naturligtvis för att barnen och familjerna ska må bättre. I tio år har SFP efterlyst en reform av familjeledigheterna. Regeringen kallar inte modellen för 6+6+6, men väsentliga steg i den riktningen tas.

Det handlar om jämställdhet.

 

Oppositionen har analyserat regeringsprogrammet genom att räkna ord. Genom att räkna sidor. Det kan man göra, men det är inte speciellt djuplodande eller ens intellektuellt ärligt.

Se i stället på vad vi lyfter fram. Vad vi ser som viktigt.

I den förra regeringens program tillägnades jämställdhet en mening. En mening, ärade talman. Det är inte mycket.

Den här regeringen genomför inte bara en familjeledighetsreform utan ger jämställdheten en egen ministerportfölj. För vi ser, att jämställdhet är någonting som förtjänar att, och måste, lyftas fram.  

Höjer denna regering inkomstskatterna? Nej, vi sänker dem.  

Försvårar denna regering småföretagares situation? Nej, deras situation underlättas.

Höjer denna regering skatten på ägande eller företagande? Nej, till exempel fastighetsskatten ses över. 

 

Ärade talman,

 

Varje fredag under den gånga vintern och förra hösten samlades ungdomar utanför riksdagshuset för att protestera mot klimatförändringen.

Den här regeringen tar deras oro på allvar. Vi tar dem på allvar för att vi vill och för att det är vårt ansvar. Men också för att arbetet mot klimatförändring är en stor möjlighet för Finland och för vår industri.

Vi har som mål att göra Finland till världens första koldioxidneutrala välfärdsstat. Det åstadkommer vi genom att vi skär ner våra utsläpp, genom att vi stärker våra kolsänkor, och genom att vi genomför en ekologisk återuppbyggnad.

Det här målet stöds av regeringsprogrammet på många nivåer. Vi främjar en fossilfri energiproduktion och gör det möjligt att bygga ut lagringslösningar i både värme- och elnätet. Vi sätter fart på energiomställningen.

Arbetet mot klimatförändringen ska ske på ett socialt och regionalt rättvist sätt.

 

Vi satsar på naturskydd och stärker den cirkulära ekonomin och skyddet av Östersjön genom att skapa incitament för att minska på dikningen av torvmarker, och för att styra gödsel till biogasproduktion i stället för att sprida ut den på våra åkrar.

 

Ärade talman,

Ur SFP:s synvinkel är regeringsprogrammet som helhet mycket bra. Vi har tagit till vara de fyra åren i opposition. Våra värderingar syns tydligt i det nya regeringsprogrammet. Och många av förnyelserna innebär konkreta förbättringar i finländarnas vardag.

Förra hösten sa Svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte att riksdagsvalet kommer att bli ett utbildningsval.

Nu har vi ett regeringsprogram som präglas av en mycket medveten och kraftig satsning på småbarnspedagogik, utbildning och forskning. Här sker en kursändring.

Den subjektiva dagsvårdsrätten återinförs, gruppstorlekarna minskas och ett pilotförsök med tvåårig förskola ska genomföras. Regeringen har en klar vilja att satsa på forskning, utveckling och innovationer.

SFP ser det som viktigt att landets universitetsstäder utarbetar strategiska program för att allokera offentlig (också från EU) och privat innovationsfinansiering för att stärka regionerna och höja sysselsättningsgraden.

Och som kan läsas ur regeringsprogrammet ska läroavtalsutbildning användas i större utsträckning som ett sätt att få ett första jobb eller att omskola sig.

Ärade talman,

Regeringspartierna har enats om att starta en socialskyddsreform. Det är en omfattande reform som ska beredas av en parlamentarisk kommitté. I framtiden ska det bli enklare att samordna arbete och social trygghet i livssituationer som snabbt förändras. En viktig markering är man också vill förbättra företagarnas social- och pensionsskydd.

SFP har efterlyst att Finland borde bli världens barnvänligaste land. Ensamförsörjarnas situation förbättras och flera åtgärder för att minska barnfattigdomen kommer att sättas in. Regeringsprogrammet innehåller också trovärdiga åtgärder som förbättrar äldreomsorgen. Även en äldreombudsman inrättas.

 

Ärade talman,

”Finland är ett öppet och internationellt land. Som en västerländsk demokrati arbetar Finland för rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Tack vare våra två nationalspråk, finska och svenska, är vårt land en stark del av den nordiska gemenskapen. Finland är en konstruktiv och initiativtagande aktör inom EU och i internationella samfund.” Allt detta står i regeringsprogrammet.

Också att stridsflygen ska ersättas fullt ut och att Natodörren hålls öppen.

Nu satsas mer resurser till hela rättsvården, polisen, åklagarna och domstolarna.

Utgångspunkten är att Finland ska ha ett fungerande och rättvist system för asylsökande, som ska återfå rätten att använda sig av ett biträde vid asylsamtalet. Väsentligt är också att man ser över reglerna för familjeåterföreningar.

 

Med tanke på landets tvåspråkighet är regeringsprogrammet bra. Det är viktigt för att alla vi finländare skall ha samma förutsättningar att klara oss i detta land. Såsom SFP tidigare efterlyst så kommer nationalspråksstrategin – för finskan och svenskan – att uppdateras.

 

Den modell för sote-reformen som den förra regeringen, inklusive Samlingspartiet, försökte köra igenom skulle ha ökat trycket på de offentliga utgifterna. Det var en mycket svårt kontrollerbar ekonomisk modell som av många sakkunniga befarades leda till skenande kostnader inom sjukvården. 

Vi vet också, att den bara inom Nyland hade lett till ett underskott på 250 miljoner euro på årsbasis om den gått igenom.

Nu har vi en modell som går att kontrollera, också ekonomiskt. Den fokuserar på social- och hälsovården. Den möjliggör också att kommunerna har en transparent, egen ekonomi. Bara det gagnar den offentliga ekonomin.

Men visst har vi utmaningar. Ett land som Finland är beroende av världen runtomkring oss. Det betyder också, att regeringen kan vara tvungen att korrigera sin politik under periodens gång. Svenska riksdagsgruppen är övertygad om denna regering ifall det behövs, kan justera sin kurs så att våra mål nås.

 

Ärade talman,

Jag tror helt som den amerikanska forskaren Peter Senge som säger: För att vi skall kunna utveckla vårt samhälle så måste vi föra en öppen och livlig diskussion om värderingar – vad vi upplever att vi är just nu och om vad vi vill vara om fem eller tio år. När vi vet vad vi vill uppnå, kan vi rita upp en väg som för oss dit.

Själv tror jag, att vi måste se världen runtomkring oss med nya ögon och se hur snabbt den förändras. Vi kan fördöma intoleranta och nationalistiska tendenser – men ett fördömande ändrar inte på så mycket. Det som vi måste göra, är att göra upp en plan för att motverka en sådan utveckling. I stället för att döma måste vi förstå de känslor som finns bakom dessa tendenser.

Svenska riksdagsgruppen och SFP upplever att vi är på rätt väg med detta regeringsprogram.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15