Trots att jag gått upp för trapporna många gånger tidigare, var det här något alldeles speciellt. Jag var inte där som gäst eller som besökare. Jag var där som en av Finlands 200 riksdagsledamöter och det kändes både mäktigt, spännande och lite overkligt. Då jag med förväntansfulla steg hade gått upp för alla trapporna stod säkerhetsvakterna på rad och hälsade oss välkomna. I handen hade de en sammanställning med riksdagsledamöternas bild, namn och valkrets. Vaktens snabba blick på pappren gav upphov till en vänlig nick och ett stort leende. Han öppnade dörren och jag steg in. En ny värld hade öppnat sig.
Under dagarna som följde märkte jag att mitt nya uppdrag förde med sig en hel del nya möjligheter, upplevelser och erfarenheter. Det var många nya dörrar som öppnade sig. Det var dörren till svenska riksdagsgruppens grupprum, dörren till mitt nya arbetsrum och framför allt dörren till plenisalen. Detta välkända och högtidliga utrymme där det fattas beslut om Finlands framtid. Rummet dit få har tillträde men alla känner till. Rummet i hjärtat av riksdagshuset.
Då SFP fick inbjudan till regeringsförhandlingarna öppnades också dörrarna till Ständerhuset. Det är nu bakom dessa stora och tunga dörrar som vi i tre veckors tid har suttit och förhandlat om hur vi vill att framtiden ska se ut. Från tidig morgon till sen kväll har vi suttit och jobbat med att hitta skrivningar som passar fem olika partier. Det är inte alltid lätt, men det går. Också här har dörrar både öppnats och stängts.
På lördag är det en stor dag för många unga finländare. Terminen och skolåret är slut och det är dags för skolavslutning. För många innebär det att det är dags för den efterlängtade studentmössan eller examensbetyget. Dagen är en milstolpe i livet. Det är nu ni ska glädjas och fira de prestationer som ni åstadkommit under de senaste åren. Era val, framför allt era medgångar men också era motgångar har lett till att ni står där ni står. Framför er har ni en ny värld med många nya möjligheter. En värld med både öppna och stängda dörrar. En del av er kommer att ha väldigt klart för er vilken väg ni vill gå. Andra följer strömmen och en tredje hittar egna stigar. Ibland kommer ni att få vända om, ibland kanske det går bättre än ni tänkt er och någon gång kan det innebära att man måste ta en helt ny riktning. Huvudsaken är att ni alla fattar era egna beslut och att ni gör det som känns rätt.
Man kan aldrig på förhand veta hur framtiden kommer att se ut och vilka dörrar som öppnar sig. Det gäller bara att se möjligheterna i varje nytt vägval. Det är så man kommer framåt, det är så man kommer vidare. Ibland går det inte som man tänkt sig, ibland går det precis så som man hoppats och ibland händer det saker som förändrar allt. Allt kan hända då en ny dörr öppnar sig.
